Pratade också om detta i går med några kloka. Hur somliga, särskilt pojkföräldrar, är livrädda för att ungen ska uppfattas som flickig … Klok kvinna här.

Av första kommentaren kan man förstå hur djävulskt rädda folk är.

Igår vad det också en insändare i Aftonbladet appropå en annan isnändare om att några föräldrar varit orolig för att kidsen på förskolan oavsett kön fick vara vilken figur de ville i luciatåget. Och deras son hade valt lucia, och de kände sig nu maktlösa inför förskolans makt. De menade så klart dåliga inflytande på killen som inte hade valt tomte eller nåt mer ”normalt”. Den aktuella insändaren höll med, ungar får tydligen göra hur som helst.

Hur som helst är en liten kille som vill ha luciakrona. Ska det fortsätta så här kommer han väl att bli bög. Och det skulle ju vara RIKTIGT illa.

(Obs, ironi så klart. Om jag mot förmodan får ett barn, och det kommer att vara en kille skulle jag älska om det var en homo. Min uppfattning är att de tänker ödmkjukare om andra och världen eftersom de vet hur det är att inte vara samma form som mallen.)

Sluta klegga in ungar i könsnormer. Låt dem få botanisera fritt. Killarna som skrev att hockeyspelaren med hjärtstopp skulle dö, har burit alldeles för få luciakronor.

Fick sockor av mormor. Använder dom. I världens bästa vinterskor. Jag älskar pudersnsön. Fall mer!

En onsdag i månaden är det nämndsdag. I dag har mötet gått smidigt, men många fall gör ont i hjärtat.

Har inhandlat en UNF-relaterad grej på stan och några julklappar innan jag snabbt gick hem. Nu föröker jag ordna till netmeeting. Inte helt lätt alla gånger. Inte alla tekniska saker för mig.

Nu ska jag äta lite blandat. Rökt ost till exempel.

Kvällen är full av telefonmöten och Bonde söker fru.

Hem i brevlådan får man från posten en piffad papperpåse, eller mer ett kuvert det är tänka att man ska posta sina julkort i för att de inte ska få så många enheter i sina lådor. Jag får aldrig plats i det. Men jag fyller tills det är stopp och sen kommer resten bredvid. Det var färgglatt och fint i år!

Jag julhandlar. Strör mina pengar omkring mig. Stoppar massor i Frälsningsarméns bössa för att jämna ut lite. Känner mig som en hycklare även om jag vet att min syster kommer att bli så glad för det jag just fått vackert inslaget till henne. Funderar när jag lyxkonsumerar på att höja summorna jag betalar till djur och barn runt om i världen.  Eller göra en engångsinsättning till sjuka. Eller äntligen göra slag i saken och använda min profession till något riktigt vettigt, undervisa barn i Afrika i matematik. Jag har förstått att de är glada över att få gå i skolan. Till skillnad från många barn nära mig.

Medan jag som vanligt, inte minst under julshopping,  funderar på vem som funtade världen så att somliga har allt och några inget och vad jag kan göra faller mina ögon på ett vältrampat flygblad på marken. Solidaritet är rubriken. I mitten ett pepparkakshjärta som smulat sig lite, lite i hörnet. Undertexten lyder Att dela med sig en smula av sitt hjärta. Spännande!

Baksidan innehåller ett buskap från Kristdemokraterna. 25 000 barn i världen dör om svält varje dag. 40 miljoner människor befinner sig på flykt undan kring, konflikter, våld, övergrepp och förföljelse.

Min första reaktion är en suck. Först vill Moderaterna vara det nya arbetarpartiet. Nu vill Kristdemokraterna vara solidariteten.  

Saxat från inledningsorden om  Kristdemokraternas politik från den egna hemsidan: ”Vi vill slå vakt om en trygg, medmänsklig och Gemensamt finansierad omsorg för den enskilde patienten och anhöriga. Varje människas absoluta, lika och unika värde måste alltid vara vägledande.”

Lika värde? Ja, om man inte är homo- eller bisexuell.  Då ska man inte ha samma rättigheter som heterosexuella. Kristdemokraterna som är ett parti på kristen grund är och har inte varit så villiga att bejaka kärleksbudskapet för alla människor.

Något som människor i andra länder, precis som i Sverige, förföljs för är homosexualitet. De flyr för att de är räds sitt liv. Kanske till Sverige. Där Kristdemokraterna hycklar om alla människors absoluta, lika värde. Om de inte är kär i en med lika tillbehör mellan benen förstås. Småaktig av ett så kallat solidaritetsparti.

Varje människa har ett ansvar och en möjlighet att hjälpa står det sist på flygbladet. Det är skoj. Just nu sitter KD i en regering med all möjlighet att ändra politiken i en mer solidarisk riktigt än den som drivs nu. Hur går det? Vad tycker Göran Hägglund om den situation som tusentals människor hamnar i när de utförsäkras, sjuka uppmanas arbeta och så vidare. Tidningar och TV är fulla av detta, så han kan inte ha missat det? Tja, en av huvudnyheterna på KDs hemsida är att Maria Larsson har vaccinerat sig mot svininfluensan. Så viktigt är solidariteten med de människor som KD har ett direkt inflytande över.

Att dela med sig av sitt hjärta låter fint, men att dela med sig av sina pengar betyder just nu mest för många. Somliga av oss tycker det är samma sak. Kärlek är att dela lika på resurserna. Det är solidaritet. Inte att säga en sak och göra en annan.

Publicerad i dag i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten. 

Ingen snöstuga med mys. Istället tåg. Det är alltidhelt jävla omysigt. Det är ett lite gubbigt område. Alltid spännande. Tåget som skulle avgått 40 min innan mitt till Stockholm var typ inställt. Alla skulle åka på mitt tåg. En gubbe som inte hade plats på det här utan det förra vägrade föytta sig för en annan gubbe, för han hade uppfattat att han bara skulle sätta sig. Nästa gubbe vägrade i sin tur flytta sig för en tredje gubbe… Det är mycket folk, och jag tycker synd om de som behöver stå. Har kollat så det inte är några gamlingar i närheten av mig.

En fördom besannades också. Bredvid mig sitter en kvinna i min ålder. Hon ser genomtänkt och så där kulturell ut, som om hon om hon vore lite äldre skulle ha linnekläder, kanske i grönt. Vips tar hon fram sin lilla mac och börjar läsa en uppsats om filmindustrin. Jag visste det hela tiden. Ja, hon har lite speciella kläder (fina alltså) och glasögon med feta bågar till macen.

Nu har jag på allvar insett att jag verkligen gillar snö och kyla. Tycker inte om sol och svett mer. Jacka, mössa, vantar, ängor. Rejäla doningar.

Så underbart mysigt med massor av fluffsnö på gården i morse. Inget plogat och länge sedan någon gick. Sprang ut till vägen och sprätte med fötterna i snön.

Nu ser jag den lilla stugan tydligt. Full av snökristyr. Och jag ligger i soffan och läser utan en tanke på att skotta. Inte laga mat heller. För jag tar bara en macka. Frid och fröjd.

I dag har Bob dött. Man kan ha ett roligare avslut på en kväll. Å andra sidan är det som jag sade till Markus, det är tråkigare att vänta på det än när det väl händer.

Höjde blicken och såg att det snöade. Små, vassa, perfekta flingor. Gick en sväng genom parken. Tycker om när det nyper i kinderna.