I kväll har några vänner med kurdiskt ursprung bjussat på mat. Det var en riktigt härlig, lärorik och skapande kväll. Mycket märkligt visade det sig helt oväntat att kommunalråds-Per brukar fota sin mat. Oklart till vad. Då fotade jag också hans mat för jag kan i alla fall göra nåt av den. Förlåt om jag avslöjade någon hemlig böjelse nu Per.

Jag åt inte likdelar. Jag fick annat kolgrillat gottis.

Höger- och vänsterpolitik diskuterades under Belindas varsamma ledning. (Fortfarande lite bitter för hur hon uttryckte sig gentemot Vidar bara).

Johan Ehrenborg och Blondinbella. Jag vet inte. De lär ju ha skrattat när de lät dem vara kombatanter. Johan Ehrenborg är en god man som drivit företag i hundra år. Trots det är han inte Moderat. Blondinbella … hon hade liksom inte en chans i den diskussionen.

Jag tittade hårt. För första gången tittade jag också på efterspelet på nätet. Klassamhälle var en del av diskussionen. En kille sade i eftersnacket att han inte ville ha det därför behövde man inte prata om det. Enkelt! Syns inte, finns inte.

Andra skrev på sidans chatt att Åsa Linderborg inte skulle få delta i debatten eftersom hon tjänade 58 000 kronor och då kunde man inte prata ur vänsterperspektiv. Löjligt! Det är viljan att betala skatt till allmän välfärd som gör en vänster, inte hur mycket eller hur lite man tjänar.

Men huvudpoängen är ändå tydlig. De flesta anser att den trygghet (enligt forskning) som allmän välfärd (då behöver man betala skatt) är viktig. Andra inte. Jag vill att någon ska förklara också det för mig. Kan inte någon lömsk liten Moderat som inte kan hålla sig härifrån bara förklara. Varför vill ni inte hjälpas åt? Ska man behöva vara rädd för att behöva svälta om man blir sjuk?

Det finns ett klassamhälle. När jag var 16 år hade jag varit en sväng till Norge när jag var så liten att jag inte mindes det. Några elever i samma ålder som åkte på bussen med mig i dag sade -Hon ska åka till Spanien. Vem fan vill åka till Spanien liksom? Och ett påföljande snack om var men hellre ville åka utifrån bred erfarenhet.

Tja, vi är ganska många som i den åldern och i vuxen ålder hade varit glad för Spanien.

Å ena sidan lider jag med nikotinisterna för att de har gjort sig slavar under ett gift. Å andra sidan tänker jag att om man är under åtminstone 50 i dag så är man fullt medveten om vad man gjorde när man började ägna sig åt det. Driven av en mekanism jag inte förstår.

 I dag stod det i Arbetarbladet precis det jag alltid vetat.  Hälften av allt skräp som slängs ute i naturen är tobaksrelaterat. Ciggpaket, fimpar och snusar. Helt vidrigt är det.

Alltså, tobaksanvändare är mindre betänksamma än andra. För nedskräpningen är inte precis proportionerlig.

Men som vanligt är det väl andra rökare och snusare än just du?

Inte vårens första löparrunda jag nyss varit ute på, men i alla fall den första ute i riktiga naturen. När jag behövde stanna för att inte dö passade jag på att plocka en tussilago som jag körde upp i näsan och tänkte att även om det är sällan jag träffar dom känner jag dem rätt väl, och det känns bra.
Vid ett senare tillfälle körde jag näsan i bark i stället. Det luktade också gott.

Vädret ändrar sig hela tiden. Kan också vara jag som ändrar destination. Nu tänker jag att det är mittemellanväder så går det ganska bra med kläderna.

På väg hem efter en intensiv och rolig dag på jobbet. Igen. Lite hade jag trott att vi skulle gå in i en lugnare fas. Jag vet inte varför jag inbillade mig det. Det var skitdumt!

Blir mött på stationen av ett par jag ska viga om någon vecka och vi ska åka och kika på stället. Det blir roligt.

Bredvid mig på tåget sitter en kvinna vars man hånglat med deras svärdotter. Om detta har hon talat i telefon med sin psykolog. Tycker så sjukt synd om henne.

Det går bra så länge den kommersiella bloggen har den här reklamen. Men det kan komma andra tider.

Ibland. Tar. Ett. Möte. Aldrig. Slut.

Kvällens möte är ett sådant. Då har jag förståelse för de SMS jag annars hatar.
-När kommer du hem?
-Vad ska du äta?

En del av dagen försvann eftersom jag somnade på soffan. Det var en skön somning som höll i sig någon timme. Slängde sedan snabbt ihop mat till Markus och Peter som kom från en trist fortbollsmatch. Peter och jag har sedan jobbat med dokument inför valet. Spännande och trixigt.

Betalade just en räkning från Fuji Direkt. Bra ställe jag alltid anlitat för att skriva ut min adigitala bilder. Skitsnabbt går det. Och nästan inget kostar bilder nu om man jämför med vad det kostade att framkalla, på tiden det begav sig.

Alla gillar foton. När jjag var liten var ett foto något lite heligt och man var ytterst rädd om de man hade. Inget jämfört med när mormor var ung så klart. Nu är det både enkelt och billigt att få hur mycket bilder som helst.

Det är en teknisk revolution jag älskar.