Kryddat med ett gäng knubbiga änder en hel härlighet. Ni som inte känner Gävle, vi har värsta snygga parken i direkt anslutning till city.

Förmiddagen har ägnats åt aktiviteter i Gävle AK. Och en presskonferens som tog 90 min.

Ser lite på reprisen av Så mycket bättre, som jag såg att många hajpat på facebook i går. När det är slut ska jag inte bara leta fram alla mina Petterskivor utan även annan hiphop. Ingen musik får mig så glad som det.

Jag köpte en kofta i mitt favoritmönster av alla. Använde den istället för kavaj i kammaren. Det gick bra. Bakom ser ni lite av mitt boenderum. Det sprakar inte i färg. Men efter bilden togs har jag satt på klisterremsor med körsbär på hyllkanterna i alla fall.

Jag skrev om avundsjuka för ett litet jag sedan. Jag är ledsen Anton Abele, men just när det gäller avundsjukebiten tror jag att du har fel. Det är för enkelt att försöka avväpna någon genom att hänvisa till avundsjuka.

En spotifylista, ett gäng bekanta och några nya, tårta med ljus, chips och prat. Lagom 19-24-kväll. På bortaplan.

Jag sov bort hela dagen i går. Nästan. I dag ska jag göra mera. Som att sy i knappar.

Ovanstående  scrapgrejer (papper, stämplar) köpte jag av weralena.

De fyra tygerna neders köpte jag från Frejas. Ska bli kuddar. Någon gång. Äpplen, kanelbullar, moln och prinsesstårtor.

Ellinor gav mig den här förra veckan. Frida får journalistpraktik på en liiiiten ort i Småland och är inte så nöjd över det eftersom hon ville till Stockholm med sin kille. Vad kan ministällen ha att erbjuda? Ganska mycket av inskränkthet visar det sig. Som om man skrapar på ytan blir något annat. Lättläst (en kort kväll, en timmes tågresa och en lång kväll) och så får den mig att vilja surfa hemnet och se om jag äntligen ska köpa ett litet hus.

Scrapmaterial är vanligen strikt heteronormativt. Och mycket är fokuserat på barn. Enligt principen tjejrosa och killblått.
Därför blev jag glad över att hitta den här stämplen.

Jag grundade dagen på Symässan i Älvsjö slitandes mitt hår för att jag inte kan sy ett lapptäckte med apor. Eller för att jag inte orkar försöka ens. Och vad skulle jag göra med det? Men ändå!

Därefter ett längre möte av ideologisk karaktär. Det absolut bästa med det var att min vän Anders var på plats. Long time no see innan dess. En humörhöjare. Nu är kvällen mörk och halvsen. Jag är på väg hem med tåget. Vi klyer nattens svarta mörker med den här stålpilen.

Trevlig helg!