Det ska tydligen betyda tur. Paret jag viger i dag kommer att få ett väldigt lyckligt liv.

Min förra tvål i duschen tog slut och det är läge att lägga dit en ny. har en hoper att välja på, och nu var det dags för den här. Köpte när jag var i Japan för något år sedan. Hade jag vetat att det var en behagligt mjuk tvål med skön doft av smultron hade det skett för länge sedan. Det här är det min syster kallar vardagslyx. Det och att använda silverbesticken till vardags som jag gör nu för tiden.

Här träffade vi Kurirens reporter som tog ett kort snack med oss om veckan ute i länet, som avslutades i min hemkommun i dag.

Hjälmen, inte skäms den för sig? Problemet i dag var bara att jag inte hade någon cykel då den var för stor för utrymmet i bilen norrut. Trist. Jane fotade oss.

Efter. Ett mycket tommare skåp än innan. Jag har mycket olika salt och socker.

I kväll, när jag vaknade efter middagssovet, satte sorteringsådran in. Köksskåpen som innehåller mat. Torrvaror, konserver. Det som tidigare kallades skafferi. Som man förut hade sådana man gick in i men som nu ryms ovan diskbänken. Och det är tur. Hade jag ett enormt walk-in-skaffferi hade det här blivit ännu värre.

Jag tycker seriöst att jag sorterar ut utgångna varor ganska ofta. Det kan inte vara så. Nu slängde jag nog  sex-sju kilo. Det var olika typer av mjöler efter Markus brödbakningsexperiment, russin, nötter, såser, pulvermoser, konserver med bönor och kokosmjölk och så vidare.

Självklart sorterades allt organiskt i kompostpåsar och förackningarna till rätt plats.

Att slänga så mycket mat (som är både pengar och energi) är ett obeskrivligt slöseri. Så här kan det bara inte vara.

Samtidigt är jag tacksam över den tur jag har som fötts i en tid och på en plats då maten inte är ett problem. Åtminstone inte när det gäller att svälta, mer åt andra hållet. Men kan man välja är det att föredra.

Jag tror orden är balans och rättvisa. Ingen behöver överflöd, men alla behöver mat och näring. Basic. Det jag slängde i kväll kunde lätt ha varit flera dagars mat i en familj.

Nu kan jag lära mig allt om hur jag MÅSTE klä mig i höst.

Jag har fortfarande inte lärt mig att låta bli att överreagera mot att behöva slita bort plast och massor av lösa, extraerbjudanden i små trycksaker som måste till rätt ställe (pappersinsamlingen) innan tidningen är redo att läsa.

Det lite nya är att sådant som ska locka lösnummerköpare ska loggas in och beställas med prenumerationsnummer i på webben. Prenumerationsnumret är ofta tryck på plasten och den har jag slängt. Så det blir inga extra böcker. Böcker sörjer jag. Inte läppglans testad på djur.

Nu kan man säga att jag är lite ledig ett tag. Om man räknar bort alla vigslar.

Klockan tio ska jag vara i Ljusne. Jag ska cykla två mil. Lungt med min nya hjälm också. Hon i butiken sade att jag skulle se cool ut, om om jag lika gärna skulle åka skateboard, så det kan bara inte gå fel.

Ledsamt att ingen brytt sig särskilt om att fråga hur jag mår i min förkylning. En och en halv vecka senare, och en hel del nässpray, börjar det bli rätt okej. Faktum är att jag tror jag är helt frisk i morgon. I dag träffade jag en som var riktigt förkyld och då tänkte jag att jag har passerat det värsta.

Jag tror att liggunderlaget drev ut den mesta sjukan!

En tankenöt så här i sommarvärmen. Hörde ett bra radioprogram om Tensta och oroligheterna. Det handlade om hur människor som har bättre inkomster flyr förorterna. Är det inte samma sak inom socialdemokratin. De flesta som är heltidspolitiker bor sällan i förorterna som de oftast talar sig så varma om. Är finns det ju gott om arbetare, mångkulturism, och många spännande infallsvinklar från alla världens hörn. Ofta väljer ändå heltidspolitiker att bo i något medelklassområde när nästan bara medelsvensson bor. Varför är det så? Fråga två ? Varför bor riksdagsledamöterna i lägenheter mitt i stan när det är i Stockholm och inte i någon förort. Det skulle ju ge dom en jättechans att komma närmare vanligt folk. Nej så är det inte. Det verkar som de heller rör sig i de lite finare kretsar inne i stan. Jag tycker de är dubbelmoral. Jag diskuterade med en kompis varför det är så. Han trodde att det beror på att alla är ”blå” innerst inne. Även sossar vill leva gott och slippa kriminalitet i sin närhet. Vad tror ni ?

Först och främst Daniel, mitt sommarmission är att predika att det inte ska vara något mellanslag innan skiljetecken. Inget mellanslag innan frågetecken alltså.

Jag bor i en hyresrätt i ett område i Gävle som ofta har inbrott i förrådet om jag uttrycker mig så. Jag trivs där jag bor och har i dag inga planer på att flytta. Hur ska jag relatera till din frågeställning? I Gävle finns inte begreppet förorter, eller ens företeelsen, så resonemanget blir skevt i mitt perspektiv.

Vad gäller bostäderna till riksdagen vet jag inte historiken kring dem, men en av poängerna är att eftersom folk bor hemifrån när de sover där (jag har inte en lägenhet, jag har som ett studenrum) är att jobba så maximeras tiden oerhört om det är nära till jobbet. I många fall är det också en säkerhetsaspekt att ha boendet i skyddade byggnader. Min erfarenhet är att folk är i Stockhom så lite de kan utifrån uppdraget. Hellre arbete hemma i valkretsen, bland våra väljare och de vi behöver prata med för att representera. Skulle tro att gävleborgarna skulle tycka det var lite konstigt om jag hängde en massa i Tensta istället för att finns i länet.

När vi är i Stockholm hinner vi inte röra oss i några kretsar alls som du verkar tro. Jag hinner träffa folk för uppdragets del och så någon kompis ibland.

Jag tror alla vill slippa kriminalitet i sin närhet. Det är knappast någon kioskvältare. Varför skulle annat gälla för socialdemokrater? Med den insikten arbetar vi också mot klyftor i samhället, eftersom det många gånger är dessa som skapar kriminalitet.

I dag har jag fyllt dagen med vänner. Det bara blev så. Kanske det bästa! Och så lite åska på det! Förgyller.