Jag vet att det är ett i-landsproblem.
Men jag blir så jävla less på ersättningsbuss när jag vill åka tåg.
Jag vet att det är ett i-landsproblem.
Men jag blir så jävla less på ersättningsbuss när jag vill åka tåg.
Långpromenad och en vän eller mormor i lurarna har bevisat sig senaste veckan att det är en ultimat kombo.
Nu gör jag ansiktsmask, kollar alla mejlar och lyssnar lite dövet på Robinson. Det känns lite 90-tal.
I dag är en dag full av saker att göra, mer eller mindre roliga. Mest roligt lyckligtvis.
Inledde med en träff med den som nu officiellt är min PT. Det blir så bra det här! Jag tror hon är livsfarlig och det är vad jag behöver.
Hört rykten om att regeringen ska säga något om infrastrukturen i eftermiddag. Spännande.
De är de som kommer från House-Mouse Designs. Jag har en del stämplar men får aldrig nog. Skulle gärna ha de här till exempel:
Jo, det finns andra motiv än möss också.
Fixat lite enkla och snygga kort av allt det material som liksom blir över hela tiden. Små bitar av stora ark, klistermärken, gnuggisar … Så roligt. Jag är inte klar än. Eller just ja, med detta blir jag aldrig klar. Därför behöver jag heller inte prestera.
Dagmar är det klädmärke som vunnit tidningen Damernas Världs åtråvärda modepris Guldknappen 2011.
Jag har läst om dagmar itidningen och vet att priset handlar om lite olika saker, inte bara snygga kläder utan också att det är smart marknadsfört och så.
Drog ett snabbt varv på Åhléns damavdelning där Dagmar promotades hårt med guldknappar i papp (!!) hängandes över klädställningarna. Jag tittade noga. Klämde lite också. Jo, tyg och sömmar känns bra. Men glädjen i kläderna? Det var lite som tygsjok ibland kompletterat med ett resårband med hakar på längs magen. Svart, grått och så den här ”nakna” färgen. En kofta stickad av lamahår från en gård i västra Sverige. Brun.
Jag är glad för Dagmars skull och för alla de som gillar Dagmars kläder. Jag gör det inte. jag vill ha en folkdräkt eller något prickigt, randigt, blommigt och roligt färgat.
Passerar över gatan. Långt, långt borta skymtar LO-borgen. Denna historiska plats!
Landar i ett klassiskt mötesrum med konferensbord, tråkiga utsmyckning och mineralvatten. Mackorna är bonus.
I går kväll sladdade jag in i pysselrummet och blev kvar ett bra tog. Fick en hel del roliga grattiskort gjorda. Jobbar hårt för att använda upp åtminstone en del av allt material jag har. Får inte köpa nytt på länge, länge. Om det inte är basmaterial då. Som limprodukter, nakna kort och album. Passade på att slinka in på Panduro i dag för just det. Fanns många nya godingar att klämma på.
Men som sagt, bara basgrejer med hem.
I går var jag en liten sväng på stan. Upptäckte då att man på Åhléns kan köpa legofigurer. En av de legofigurerna är den söta sjöman jag visat tidigare. Jag behöver en ny för efter ihärdigt användanade blev hans ansiktsuttryck lite nött.
Kan verka enkelt, men de här figurerna är någon slags samlasobjekt i likhet med samlarkort och säljs i slutna påsar. Vad göra? Spana noga på bilden med alla figurer för att se vad de har för tillbehör och därmed kunna räkna ut vad hos sjömannen som är unikt (hans kikare) och sedan klämma igenom ett stort antal påsar för att hitta fram till honom. Säkert en kvart stod jag och klämde på legoåpåsar, men det gav utdelning.
Mig lurar de inte.
Vi har i höst en vägg i gävle igen. Tillfälligt. Här har den fantastiske Rolfcarlwerner jobbat lite, syns på motivet men också på de karaktäristiska bokstäverna jag uppskattar mycket.
Street Art i alla former är spännanade och något vi behöver mer av, inte mindre. inte alltid överallt, och just därför fler vägger som inbjuder till konstskapande. Snart, snart ska min motion om detta behandlas i kommunfullmäktige.