I dag har 16 LO-medlemmar från Gävleborg hälsat på oss i riksdagen, och vi har uppdaterat på respektive utskottsområde och hört vad de tycker är viktigt.

En alldeles lagom dag! Votering och sedan åka hemåt för annat!

I dag var jag först på utskottet som började klockan åtta. I den här byggnaden är det vanligt att man kommer en minut innan. Jag har lite andra vanor, men försöker lära mig.

Efter träningen med Elin i går så bytta jag bandage efter duschen. Det gör verkligen inte det minsta ont. Men när jag tog bort och såg hur blått och jävligt det såg ut, då tyckte jag mig ana en viss smärta. Men nej. Inte alls ont. Tycker också jag är lite tuff.

Aldrig tidigare har någon sytt i min kropp. Det hade behövts när jag gick i trean, cyklade omkull och slog upp ögonbrynet. Men mamma tejpade och strödde på potatismjöl så jag klarade mig då. Med ett snyggt ärr i ögonbrynet som följd.

Den här gången skulle ett födelsemärke bort av kosmetiska skäl. När det inte är förenat med livsfara är sjukvården spännanade. Att få ligga ner med stor lampa i ansiktet, bli tvättad med mystiskt luktande vätskor och rysa när bedövningsssprutan närmar sig. Det absurda i att bli skuren i och inte känna något alls.

Få med sig roligt bandage hem för att lägga om mer vid behov.

För detta gjorde jag en paus i budgetdebatten.

I senast numret av tidningen Fönstret får Mona Sahlin frågan Råder det en sträng moral inom arbetarrörelsen? Hon svarar:

”-Det finns en moral och den ska finnas där men den måste få förändras. Det här med utbildning till exempel. Inom arbetarrörelsen kan man få kritik för att man har för mycket utbildning. Moraldebatter blir ofta ett sätt att säga att du inte är som oss. Han/hon är inte som vi. han/hon tycker inte som vi. hon är ingen riktig sosse. det är den typen av moral som varit kvävande i arbetarrörelsen. Jag tycker mer och mer om att provocera mot den.”

Och jag håller med. Tillsammans med en bunt vänner har jag i dag en artikel i båda Gävles tidningar på temat. HÄR.

Slutklämmen i den lyder:

”Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen har jobbat med frihetskampen i över hundra år, ständigt med sikte på målet att alla ska kunna bli det de drömmer om. Men fortfarande finns tendenserna kvar, att den som inte blir vid sin läst, inte hör till partiet på riktigt.

Vi är ytterst tacksamma över det slit som hittills lagts ner för att forma ett mer jämlikt samhälle. Vi är glada över att tack vare det ha fått möjlighet att studera och ta sikte på det vi vill göra. Vi hoppas att ni som gick före är precis lika glada för oss och det vi gör som vi är för allt ni har gjort för Sverige och för oss.

Vi vill fortsätta arbetet för ett jämlikt Sverige där människor får många möjligheter. Vi önskar att alla som ännu inte tagit steget in i Socialdemokraterna ska göra det. Utan att känna att man tillhör fel typ av yrke eller har fel bakgrund. Det som förenar oss medlemmar i det socialdemokratiska partiet är visionen om att ett ännu bättre samhälle för alla är fullt möjligt!”

I dag har det regnat. Oj, vad det har regnat. Det tycker jag mycket om!

Stor användning för regnkappa och allväderstövlar.

Fram och tillbaka till olika saker.

Avslutade kvällen med att träffa en väns kärlek. Sådant är alltid kul.

Den här kom i fredags. I kväll ska jag läsa den så ordentligt jag orkar. Har bläddrat igenom bilagan om jeans som följde med. Jeans, ridbyxor och folkdräkt är det snyggaste som finns.

I dag fick jag rida på Blesa. Otroligt söt, liten häst. Pigg och glad!

För Ahmed som red tedje gången i sitt liv gick det alldeles utmärkt. Han fick mycket beröm.

Om några timmar ska jag rida islandshäst på det vanliga stället. Det känner jag mig mycket laddad för! Så klart!

I artikeln som är i Arbetarbladet i dag om gårdagens paneldiskussion är alla citat från mig i texten rätt. Men rubriken, rubriken … Det var Ida som sade det. Jag hade aldrig uttryckt mig så.