I texter så finns det skrivfel och skrivfel. Det finns slarvfel som jag själv är duktig på. Som att skriva ”JAg hete rElin”.

Och så finns det många exempel på de som inte  behärskar språket. Den här kommentaren är från en artikel om en M-politiker i Ljusdal som uppmanat tjänstemän att dricka vin och ta alvedon. Bara det i sig är intressant, men en sådan här kommentar provocerar mig mer. Lite för att den tycker moderaten gör rätt, men främst för att texten blir svårläst då språket är misshandlat.

Å andra sidan, det är bättre att folk skriver än att de låter bli. Det skojsigaste jag vet är dock när SD-politiker skriver och VERKLIGEN INTE kan skriva. Finns gott om exempel på det i både handlingar och kommentarer på nätet. Varför roligt? För att de värnar språket så enormt, det kitt som håller ihop oss.

En hatnatt. Min upplevelse är att jg aldrig somnade. Mer sannolikt är att jag gjorde det framåt tretiden. För sovit måste jag ha gjort eftersom jag drömde jobbiga saker. När korridarna började vakna gjorde de det med oljud så jag var ändå vaken innan min klocka ringde. Jävligt arg över att just jag inte fick sova ordentligt.

Och förkylningen sitter i. Min kloka PT förbjöd (min tolkning) mig redan igår att få träna i morgon. Korrekt gjort.

Mitt uppdrag är förutom att gå utskott och sitta i budgetdebatt och sånt, att bli helt frisk.

Jag kan inte träna pga förkylning men jag kan väl sortera? Så jag har nu styrt upp mitt kontor på ett föredömligt sätt. Burit ut kartongvis med papper och publikationer som jag fått sänt till mig i höst. Och under förra året förresten. Éfter hand tappar material intresse.

Kvar finns nu sådant från justitieområdet och andra intresseområden. Typ knark och järnväg.

Jag har också klistrat upp lite artiklar jag spart på min garderobsdörr och lagt mina CD-skivor i en prydlig hög. Högst upp ligger Don Diegos ”Arbeterklass”.

Jag gillar verkligen att sortera så det har varit en rolig kväll.

Debatten i kammaren pågår fortfarande. Sju minuter innan de knackar av. Vid 23 får de gå hem. Och då hamnar det som är kvar i debatten allra sist i morgon kväll. Och det kan bli sent då med.

I morgon har mitt utskott debatt. Någon gång efter voteringen så det blir sent för mig i kammaren då.

Skulle beställa lite julböcker från riksdagsbibblan. Blev förbannad över att de inte hade Per Nuders bok. Insåg till slut att de hade Pär Nuders. Så jag valde den då.

Saxat från Systembolagets nyhetsbrev

Så ser det också ut i käöket i korridoren där jag övernattar i Stockholm. En gång har jag lagat mat i det köket och det var ett år sedan. Jag och Ellinor diskade nogsamt efter oss. Tja, så här kan somliga riksdagsledamöter jobba … Men det är nog moderater som tror att RUT kommer när som helst.

Här i Stockholm är det vanligt att se personer traska runt på taken. Förmodligen gör de jobb av något slag. Ser aldrig det här i Gävle. Behöver vi aldrig uträtta nåt på taket?! Eller är det i Stockholm de är övernitiska?

Innebär också en hel del strul med försäkringar, eftersom de kan vara kopplade till facktillhörighet. När jag satt med alla papper hemma förra veckan kändes det som att Jorden kommer att gå under och att jag behövde en stödperson för att reda ut allt. Nu känns det lite bättre. Jag är hemförsäkrad.

Misstänker att många glada kamrater fortfarande festar på Münchenbryggeriet och det gör de helt rätt i. Jag är både förkyld och tråkig och därför redan hemma.

Så här jobbar Münchenbryggeriet med vegmat:

Förrätt: Soppa med pilgrimsmussla. Veg: samma utan mussla
Huvudrätt: Potatisbakelse, oxfilé, sås. Veg: Potatisbakelse samt 1 skiva varm tomat toppat med 1 skiva varm aubergine. Nåt hack av kalla tomater.

Så ovärt liksom.

Huvudrätten också mycket senare än de andra. För det tar så mycket längre tid att värma tomat kanske än att fixa kött?

Efterrätten var lugn. Efterrätten är ju tänkt ska vara extra god, och då ingår ju aldrig kött. För då blir det ju inte extra gott!

Klart jag vill sura och säga att det känns som att köttisarna fick lite mer för pengarna än vad jag fick!

Senaste numret av Elle. Smakfull sida.