Två timmar hos frisören i dag. Ser ut som innan. Fast kortare.

Dagens news är mitt twitterkonto. Måste prata med någon strateg om det.

Min bjudmiddag gick i, trots att jag glömde grädden och till kladdkakan istället serverade tinade hallon.

En vän, en som jag bara träffat någon gång och så en hemlig gäst dök upp och det fanns allt att prata om. En hund också, bättre gäster kan man inte ha.

Har ägnat morgonen åt disken och funderar på att ägna hela dagen åt scrap-grejerna jag fick i present. Fast det ska jag inte, för jag har lite motioner att fundera över, en frisyr att klippa och en S-förening att besöka.

I kväll ska jag ha middagsbesök. Det blir kul på alla sätt. Förutom detta att jag då är matansvarig. Det tär lite, eftersom jag har noll intresse eller begåvning annat än med bakverk. Hoppas de mest kommer för sällskapet och mindre för maten.

Som är färdigpreparerad i kylen för att kunna gå snabbt att fixa med. Ska bli lite klämd på nacke och rygg alldeles strax och därmed alldeles innan.

Blev lite glad när jag inser att så två diametralt olika oljor står bredvid varandra i mitt badrumsskåp.

Älskar hur skönt en sover.

Fika och middag med olika goda vänner. Det är värsta grejen det.

Jag har just färdigställt utkastet till ett protokoll från i måndags. Aldrig är det så tyst som när det frågas om vem som kan skriva. Dessutom verkar det vara en väldigt liten procent som tycker sig kunna skriva anteckningar/protokoll från möten trots att i princip alla är skrivkunniga.

Om man inte tycker att man vet exakt hur man gör, blir man inte bättre för att man inte tränar. Min fasta övertygelse är att så gott som alla kan skriva protokoll. Det är schyst att fördela uppgifterna.

Ber om ursäkt för den sneda horisonten. Jag gillar raukar så jag pussar dom!

I dag har Arbetarbladet ett uppslag om Stortorget, där positiva röster kommer till tals. Och så torghandlarna som tycker att de får stå undanskymda. Jag vet inte, de står efter Drottninggatan och är jättelätta att handla av.
Under friidrotts-SM gjorde tidningen intervjuer med tävlande besökare om vad de tycke om stan och väldigt många nämnde Stortorget som något positivt.

Efter rusten uppmärksammade tidningen Arkitektur (nummer 7, 2010) ombyggnationen och rubriken på framsidan löd ”DET NYA OFFENTLIGA RUMMET Stortorget i Gävle sätter trenden”

Det roligaste med bilden till höger här är att paret som går längst ner båda håller i rosor med S-symbolen på.

När vi var ute i valrörelsen för ett år sedan möttes vi av många frågor kring detta. Jag träffade många gymnasieelever och märkte att de upprepade vad deras föräldrar sagt. Det eleverna INTE visste (och därmed inte heller deras föräldrar) är att en kommun inte bara får lägga pengar på drift utan måste investera (-Varför sade man upp lärare och byggde ett torg istället?), att också oppositionen ville bygga om torget (men köpa billigare grejer), att pengarna varit ihopsparade under flera år och att vi valde att satsa på lite dyrare sten för att veta att den huggits av människor som haft en god arbetsmiljö, och inte blivit utnyttjade för att vi ska få ett snyggare torg. Att ha byggprojekt igång under en långkonjunktur skapar arbetstillfällen.

Nu är Stortorget igång och det är ytterst sällan jag hör kritiska röster om hur det blev. Jag är jättenöjd.

Nu jag jag bokat en tid med en rekommenderad person. Vi ska ses om en vecka. Sedan gäller det.

Elin + PT = sant och nyttigt