Jag längtar sällan efter saker, för det inte finns så mkt att längta till, alternativt att jag alltid gör så mycket bra saker.

Men jag längtar efter att se Klass 9A ikväll.

Det är inte helt okej att jag ofta får huvudvärk av att vara på ak-styrelsemöte.
Nu är jag skittrött.
Låg uppe elva-ett och läste hela Familjegraven, som är fortsättningen på Grabben…
Sen vred jag mig och tänkte på en himla massa saker och det känns som att jag inte har sovit alls.

Å andra sidan så gjorde jag i halvslummern upp med en person. En som är ihop med (och som jag inte känner) en kille jag varit ihop med förut, och i drömmen var hon helt svartsjuk och konstig på mig. Fastän jag inte hade några alls konstiga avsikter, men hon var liten och inskränkt. Fram tills morgonkvisten då hon förstod att jag inte på minsta vis aspirerade på hennes liv.  Vad sjukt. Jag tar inget ansvar för sånt, annat än att det blir en trött jobbdag.

Det finns dagar som kan vara riktigt fula. Halvsmält snö med avgaser på, bara grått, fula människor och tjocka fula vinterkläder (jag är inte oskyldig). Allt är bara trist trist.
Eftersom Söderhamn var lika så gör det inget att åka därifrån.

Igår var jag och hälsade på Jessica och hennes pojkar. Väldigt charmiga killar det där. Intorkat slem på byxorna när jag åkte därifrån.

Igår gjorde mamma pizza och Linus kom också över. Tittade på Grabben i graven bredvid (fast jag orkade inte hela utan lade mig halv tolv och sov som en stock nästan tolv timmar) och åt glass. Mycket trevligt.

Det är en bra film. Första gången jag såg den rös jag av en mix av skratt och äckel, då den bondgården är snarlik så som det såg ut i Norrala när jag och mamma flyttade dit när jag var liten. Samma känsla av gammalt. Lika kyl och frys. Exakt likadana glasdörrar, absurt igår när TVn står bredvid dörrarna så det blir både i rutan och IRL.

Det som är bra är också skildringen av olika människortyper och hur svårt det kan vara för olika grupper att vidga sina vyer och se annat. Alla tycker ju att man själv lever på det sätt som är bäst. Jag som upplevt  båda världarna kan säga att det är skönare stämning på landet, men gränserna för vad man får och inte får är snävare. Fler på -landet-människor som bott där alltid har färre aspekter på saker och ting än många som bor på större ställen.

På landet orkar man med att gnälla mer och fundera över varför andra gör som de gör. I stan skiter man i det. I alla fall större städer. På landet är man mer genuint intresserad av vad andra gör.

För- och nackdelar. Men jag tycker det är skitjobbigt med inskränkta människor, det tycker jag. Som själva sitter på den enda sanningen.

Idag har Sara och jag varit hos mormor innan hon släppte mig vid tåget.  Snart ska ajg träffa Segio och äta sushi med honom.

Ikväll ska jag skriva ledare och plugga.

Musiiiiiik
Romantiiiik
Lugna favoriter (inte jag som rattat in kanalen från början)
Charles and Eddie
Would I lie to you

Jag sjunger så högt jag kan när jag kör bil.

Halv fyra lade vi oss, jag och Sara. Vi har producerat massor av snygga sidor. Har ändå sovit lite dåligt och konstigt. Vaknade av mig själv redan halv tio. Gick upp en timme senare. Nu har jag duschat och ska iväg på möte om timme.

Vi kom igång strax efter klockan åtta och än ska vi inte sluta.
Sara scrappar i litet format och jag gör stora som vanligt.
Håller nu på med en sida om kongressen till mitt årsalbum.
Roligt är det.

Klarar nog att hålla mig uppe ett tag eftersom jag sov halv fyra till halv sex. Som en liten flodhäst i sängen. Skönt.

Ska snart mixa en smoothie. Senare ska Sara komma. Det är också kul.
Ligger fortfarande ganska bra till på jobbet.

De som cyklar i världens moddigaste väglag, är de modiga eller dumma? kan inte bestämma mig. Mötte ganska många av dom på min timmespromenad jag tog efter jobbet. Nu är jag hungrig som en varg och vill att Markus kommer snart så vi kan äta! Risgrynsgröt får vi idag.

Idag hade jag glömt att niorna skulle skriva nationella prov och att de därför inte skulle ha någon matte. Jösses vad jag hann saker. I princip kunde jag bocka av saker som jag inte ens skrivit upp, då ligger man bra till! Det värsta är att det kan vända snabbare än du anar.

Såg på Uppdrag granskning igår. Älskade när de talade om programmet om nian som börjar på tisdag. Och lärarna presenteras som coola superhjältar i stil med rymdfarare. Äntligen lite välförtjänt uppmärksamhet till världens bästa och tuffaste yrke.

Nu så…  ytterligare en glödlampa har blivit energilampa.

Jag har blivit antagen till kommunens rektorsutbildning. Vilken ära. Börjar om mindre än två veckor.

Ibland när man har haft en lektion så tänker man:
Tur att jag vet att det kan vara bättre än så här.