Partiet (för mig finns det bara ett värdigt namnet) har nu pratat om vikten av att hitta ett första steg på vägen mot att dela föräldraförsäkringen. Skälen är såklart många både ur storochliten-prespektiv. Efter att ha hört lite i omgivningen om hur pappor inte fattar hur man ska ha koll på sina små barn, som blivit rätt stora, känns det lika aktuellt som vanligt. Att barns pappor ska veta hur man är pappa. Tillkommer diverse annat småpyssel som jämställdhet på arbetsmarknaden.

Kd är naturligtvis emot och Göran säger att det är en djup ideologiskt klyfta. Vem ska bestämma om barnen, föräldrarna eller staten?

Frågan jävligt felaktigt ställd. Så klart är det ett lands lagar som gäller ovan vad föräldrarna må tycka och tänka. Det är därför man har rätt att frånta föräldrar de barn de har fått om de klassas som en risk för barnets hälsa och utvecklingt typ. För det finns föräldrar som är riktigt dåliga föräldrar just då. Vill minnas några uppmärksammade fall där föräldrarna betett sig som skit och soc fått skulden för det nästan. Det är väl inte det Kd menar, att alla föräldrar ska få bestämma över sina barn hela tiden? Om de ska gå nakten mitt i vintern, om de vill ha sex med dom, om de vil sälja dem, om de vill avstå sjukvård, om de vill ha dem hemma istället för i skolan?

Med det här handlar väl i Kds fall om att ingen ska fingra på hur en familj väljer att lägga upp barnets första tid. Som det är nu är det mammorna som är hemma i åratal med sina barnen och sedan börjar de jobba deltid. Papporna tar ut några dagar lämpligt i samband med semester eller jakt eller vad det kan vara. I många fall är det så, inte alla, men tillräckligt många för att det här fortfarande är något vi pratar om. Det leder till att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden, får sämre ekonomi. Det leder till att män får dålig kontakt med sina barn. Det leder till att barn får dålig kontakt med sin pappa. Och många gånger en olycklig mamma som vill skilja sig från pappan innan barnet fyllt ett år. F

Moderaternas förslag om en föräldrabonus när man fördelar dagar jämnt är bättre än Kds kramafamiljenskit.

Bäst vore om inget parti behövde lägga några förslag alls, utan att föräldrar själva fattade att en delning rakt av är bäst.
Eller om pappan var hemma jämt i femtio år eller så. Så vi hinner komma igen på arbetsmarknaden vi tjejer.

Totalt har fyra hundar besökt mig idag.
Det har aldrig hänt i världshistorien.

Media rapporterar idag om att den sjönk i juli. Är detta verkligen möjligt?

Här är Markus med den ena hunden jag passar, Melissa. Hon var väldigt intresserad när jag åt lite nyss.

Det är företeelser man måste ta tag i när man närmar sig trettio. En är att kapa banden med särskilda ställen att handla på. Att springa runt med en miljon kort är inte värdigt. HM-kortet rök förra veckan. Nu har jag sorterat ut fler. Och fler ska det bli.

Vaken!? Nu? Jag har varit vaken en dryg timme. Klart man bokar tvätt tidigt en lördagsmorgon. Solen skiner och allt är vackert.

Det här gjorde jag igår. (Klicka på texten mamma)

Känner du Blondinbella? För vuxna är hon anonym, för många yngre tjejer är hon en ikon. Blondinbella bloggar, skriver dagbok, flera gånger om dagen. Det handlar om skolan, kamrater och pojkvän. Det handlar om kläder och yta. Var finns de sötaste klänningarna, de sexigaste jeansen, de vassaste skorna? Vilket smink och vilken hårsprej gör henne snyggast? Blondinbellas shopping är väldokumenterad med bilder och likt i en modetidning får läsarna lära sig what´s hot and what´s not. Blondinbella har uppgett att hon handlar kläder för 15 000 kronor i månaden. En ren fantasisumma för hennes jämnåriga som inte är berättigade till lika mycket i studiebidrag på ett år.

Hur går detta till? Förutom att hon har haft turen att vara född i en Östermalmsfamilj, vilket borgar för möjlighet till stor veckopeng, tjänar hon pengar på sin blogg. Med tiotusentals läsare om dagen är hennes sida på nätet, som trafikeras av unga tjejer, ett utmärkt ställe för företag att göra reklam på. Hon säljer sin dagbok som reklamplats och kulorna forsar in. Att hon hittat en guldgruva är bara att applådera. Efterdyningarna är inte lika härliga.  Blodinbella och några av hennes gelikar sätter en standard. Shopping, kläder och att se bra ut är både ett nöje och en självklarhet. Shoppingen är en massiv sådan där vi ska scanna varje liten boutique och köpa allt "sött" (det vanligaste adjektivet för beskrivning av kläder) vi ser. Ouppnåeligt för en grav majoritet av alla tonårstjejer. Och kanske just därför så lockande.

Uppvuxen med VeckoRevyn har jag sedan gått över till tyngre grejer. Att läsa glammiga modemagasin är min hittills hemliga last. Jag läser menlösa artiklar om hur jag blir en bättre/lugnare/effektivare människa, jag läser mindre djuplodande reportage om uttjatade kändisar men framförallt försjunker jag i bilder på lockande sminknyheter, vackra moderepotage och snaskiga parader av högklackade skor. Sådant som inte betyder något, men som ända sedan jag bläddrat igenom tidningarna sena kvällar i Norrala, skickat en pust av den glamour som inte precis svävade över orten.

Jag visste redan då att tidningarna är kommersiella. De låtsas vara min bästa vän men egentligen är de ett redskap för andra att tjäna pengar på min längtan efter något lite finare. Löftet fanns i tidningarna om att även hopplösa hästtjejer som jag kunde bli något. Eller kanske än mer, se ut som något. Dagens så kallade modebloggar har samma effekt men finns i många fler upplagor.

Det är lätt att svepas med och i Blondinbellas svallvågor finns tusentals högstadietjejer som fotograferar hur de är klädda, lägger upp bilden på nätet och berättar vad de sett i skyltfönstren i Pajala. Karlstad och Tranås. I förhoppning om att bli upptäckta, erkänt snygga och tjäna storkovan. För att kunna piffa till sig ännu mer. Det är så sorgligt. Det är sorgligt att de få kvadratcentimetrar av oss som är synliga blir viktigare än det vi har att bjuda på i form av härlig humor.

Poängen? Krama dina barn och säg att varje de är de vackraste skapelserna som finns. Det är det bästa vaccinet mot den ythets vi förmodligen får leva med.

Ledare i SöderhamnsKuriren förra veckan.

Efter att länge ha funderat varför skrivaren inte fungerar. Men visst, sladden var inte i.

Idag har jag gjort all förtroendetid på jobbet så nu kan jag åka hem och bara vara ledig för resten av helgen.
Hundpassning
Bakning
Titta på Beridna Högvakten
Tvätt (sju imorgon!) och stryk och hängning som hör till
Allmänt fix jag älskar att syssla med
Skriva listor till kalaset

Mitt röda USB ska hämtas på Lindex i kassorna på övre plan.

Igår reklamerade jag ett par av jeansen för att dragkedjan var speciell.
Inser idag att jag återlämnade dem med ett USB-minne i fickan.
Innehåller bildspel med alla partiledarna.

Har ringt affären. De skulle återkomma…