Författararkiv: Elin Lundgren

Sovsöndag

12.01 vaknade jag i dag. Så är det när man är ute och klubbar till fyra på morgonen. Eller om man lägger sig uttröttad halv ett efter att ha varit på bio och ätit och kommit hem tio.

Alltså är det fortfarande morgon för mig och jag har diskat, räddat en blomma och tagit bort nagellack på tårna. Det är min nivå. Större insatser kanske kommer.

Bokhögen sjunker

Jag köpte åtta böcker alldeles nyligen. Tror det ligger en kvar i högen. De här två har jag läst ut nu senast.

Jehåvasjäveln var mycket bra och lättläst och spär på de fördomar jag redan har om religiösa fundamentalister. Att till exempel faktiskt förvägra skadade barn blod för deras överlevnad. Det som känns bra är att författaren själv föddes in i sekten och sedan har valt bort den. Alltså känns det lite trovärdigt. Jag ser framför mig hur de här människorna nu förkastar den här boken. Rekommenderas.

Penetrering är en Drouggebok där hon "som vanligt" har ett spännande spåk och inte utelämnar mycket jobbiga detaljer. Relativt sexfokuserat men det ligger i ämnets natur. Lite genustänkande. Intressant men jag tror att för min del hade det känts bättre utan det grova, jag har inget sådant läsbehov. Nytänkande är det också.

Rovdjur

Vi var hos mormor tidigare och Syster Sara hjälpte henne med mediciner i dosetten. Då kom en släkting till oss som vill vara anonym överallt. Personen är mäkta upprörd över det förslag som ligger som den kallade "skjut alla rovdjur som rör sig". Hen talade mycket om vilket obehagligt sätt jägare använder sig av i "kampen" mot rovdjuren. Hur personer som anmäler tjuvjakt blir hotade och får ett helvete. Klart man blir rädd när någon med gevär beter sig som skit … Jag har fått i uppdrag att mejla de i riksdagen som jag känner och hen vill gärna att jag skriver en ledare om rovdjur. Och det ska jag nog för vi tycker samma sak. Hen har också försett mig med litteratur i området som jag kan dyka in i.

Det var 1879 (kan missa något på årtalet) i Gysinge som en människa senaste blev dödad av en varg i Sverige. Vargen hade växt upp med människor. Så kan det gå, för det är de inte skapta för. Alltså, människans som var orsaken till problemet. Som vanligt.

Äntligen en rejäl skur

Nu kommer det regn. Känns väldigt skönt. Men lite problem ändå eftersom all hö som ska pressas och ligger, inte är pressad ännu. Kanske blåser ur, sade Bertil.

Just nu är mamma och han och mjölkar (korna är på sambete på sommaren. Lite holiday) och systrarna läser i sofforna. Blues äter ur kastrullen med gryta jag satte ner till henne i min iver att städa lite i köket efter maten.

Ni hör ju själva. Det är sagolikt skönt. Monika, as seen ovanför, ligger på en pall bredvid mig och är nöjd över att jag släppte in henne. Bilden tog vi igår kväll och hon var inte det minsta samarbetsvillig.

Sjukhus

I veckan har min kära mormor varit på sjukhus (nu är hon hemma igen) och jag har haft förmånen att besöka henne två gånger. Förutom när mina syskon föddes för 26 och 21 år sedan har jag aldrig gjort ett besök på något sjukhusliknanade där folk ligger inne. Jag trodde att allt skulle lukta konstigt och vara väldigt otäckt. Så var det inte, då blev jag glad.

Ibland berättar min sjuksköterskesyster om otäcka saker från sin avdelning dock. Men jag såg inget sånt, det får räcka. Nu ska hon ju bli barnmorska. LIta på att jag ALDRIG kommer att besöka henne på jobbet.