… man har jobbat hårt när man inte tagit på något läppglans på hela dagen.

Jaså Centerpartiet, ni tycker att hemskolning är en god idé.

Varför tycker inte jag det?

– Barn behöver lära sig att umgås med människor från olika bakgrund för att inte bli socialt handikappade. Min upplevelse är att en svenssonfamilj inte har ett så varierat kontaktnät.

– I dag tycker föräldrar att det är sååååå svårt (tro mig, jag har hört dom) att hjälpa till med ungarnas matteläxor. I sjuan. Hur många kan räkna upp de mjuka konsonanterna? Tre? Måste man kunna det då? Nej, men vi vill väl inte begräsa våra barns framtid innan de ens gått ut grundskolan. Alla ska kunna bli språkvetare.

– Föräldrar ska väl jobba med olika saker? Inte gå hemma och valla ett barn. Barn som vill hänga med sina jämnåriga och göra sandkakor eller sminka sig på skoltoan beroende på ålder. Eller är det här något ”förunnat” överklassen som inte vill att deras barn ska beblandas med pöblen? Se punkt ett.

Varför skriver de inte i sin artikel var jag kan hitta den här forskningen?

Då ser det ut så här när jag vaknar. Sol ute och Markus har glömt att vicka för persiennerna. Det här var typ förra veckan när han var borta. Jag förstår inte varför de ska dras för, jag vill helst inte ens ha dom nere. Mörkläggning sysslar man väl med i krig?

I dag stod det om att jobba hemma i Metro. En kvinna talade om tidsboxar, att hon var bra på att skilja saker åt så därför gick det bra. För mig är det inte riktigt så, jag bara gör allt samtidigt.

I mitt lärarjobb så ingick ju hemarbete kan man säga. Det var riktigt tråkiga grejer som att rätta matteläxor (fy, det var det absolut värsta med lärarjobbet. Efter höstterminen i åttan fick de rätta själv.) och att söka upp fakta på nätet som de själva inte hade förmågan att hitta (för på mellanstadiet hade de inte lärt sig hur man söker fakta precis).

I går satt jag ju hemma med min dator och med min telefon. Och jag skojar inte när jag säger att det ringdes och ringdes. Vilket ju är bra för då blir det mycket gjort. Där emellan mejlade jag. Det handlar mycket om information. Fast jag hade också en IRL-träff med en anställd som också bor i Gävle.

Jag vet inte om det är allt det nya som gjorde mig trött på kvällen, eller om det var mötet med Arbetarekommunens styrelse. Jag kom hem halv nio. Satt likt en zombie vid matbordet och petade i mig det Markus slängt ihop. Satt i soffan och bläddrade i Plaza Kvinna. Tog ett rosa bad (thanks Lush) fastän jag inte är så road av det. Läste lite bok. Sov. Var inte så där otroligt nöjd med att gå upp halv sex i morse. Men jag har ett möte nio på Essingen och vågar inte chansa. Jag är inte den chansande typen.

Suckade högt när jag insåg att alldeles snart kommer det att vara mörkt på morgonen. Också. Livet blir tyngre då. Men det betyder inte att jag kommer att börja gnälla om varmare breddgrader. Jag vill bo här. Jag vill bo i Norrland och jag tycker snö är kul. Solcharter är näst efer färjeåkning det värsta jag kan tänka mig i semesterväg.

Första dagen på nya jobbet fick jag veta att personalsamling kommer att hållas på färja i november. Övervägde att genast sluta. Nu har jag bestämt mig för att se det som en studieresa till helvetet.

I dag var det en insändare i Arbetarbladet som var typexempel på gubbtänket

”Så länge man saltar vägarna kommer inte jag att sluta slänga glödlampor och batterier i soporna”, typ.

Nähä. Och så länge du är sån tänker jag inte använda något av min intelligens heller och hur rolig tror du att världen blir då?

Har alltid haft svårt för resonemanget att om man gör ett fel kan man lika gärna göra ett till. ”Jag röker nära folk hur mycket jag vill, för somliga har ju parfymer”.

Det är alltid så svårt för just mig att få till någon bra bild när jag varit hos frisören för att ni verkligen ska kunna andas hur snygg jag blir. I dag leddes vi av orden ingen bena och mer lugg än tidigare.

Men allt jag kunde tänka på var sådant som hör jobbet till. Så kommer det att ett tag nu, men jag trivs med det. Och vi har bara framgångar i dag!

Idag är min dag uppdelad i ett stort antal hållpunkter. Den första var 08.30 på soc i Gävle, för att prata om de mål som Socialnämnden arbetar fram för nästa år.

12 minuter kvar till nästa.

I dagens Aftonbladet finns den här artikeln som ”Fettdoktorn” sedan kommenterat på sin blogg. Först ska jag säga att jag har något emot personen Dahlqvist. Åtminstone baserat på den bild hon gett av sig själv i media. Hon verkar helt befriad från humor och distans. Hon ser dessutom alltid galen ut på bilder där hon ler. Den i Aftonbladet inget undantag. Själva LCHF har jag inga åsikter om, för vissa verkar det bra. Inte för andra. Precis som alla andra dieter.

Men i den här artikeln finns sådant som får mig att undra om hon är rättkopplad. ”-Det är urlarvigt att hålla på med mammografi och cellprovstagningar när folk dör av felaktiga kostråd medan bara enstaka får bröst- och livmoderhalscancer.” ”Äter man en riktig kost får man inte cancer”.

Jo, tjena.  

Man förstår att de plockade hennes läkarleg. (för visst gjorde dom?). En läkare som hävdar att det är urlarvigt (moget uttryck) att kolla sig för olika, inte helt ovanliga, sjukdomar.

Dessutom hävdar hon ju att de som äter LCHF skulle klara sig bättre mot infektionssjkdomar, som svinis. Jag äter massor av socker, det är dåligt för min vikt, men jag är en av de friskaste människor jag känner.

Nu är det höst. Man jobbar, det är mörka kvällar. Det är ingen stor sorg. Jag gillar att vara igång, ha rutiner och höstkläder.

Men ändå. Det är en charm med sommaren. Jag tror att det är den långa sammanhängande ledigheten och att alla andra verkar lite gladare på sommaren som gör det. Jag tror till exempel att alla kor som får komma ut på sommaren är gladare då än på vintern.