
♥
Tragik underbart skrivet.

♥

♥

Har varit i fina Kinsta och spelat kinaschack. Det är grymt kul. Vann inte en enda gång. Otränad. Första omgången använde vi hiskeligt fula färger.

Jag och Sara i en julgranskula.

Jag bjuder på kakor. Fint blått sken ute.

Mormor och jag är juleklädda. Mumsiga kvinns.

Jag fick så sjukt många paket. För jag varit så sjukt snäll. Bland annat fick jag
ett par allväderstövlar. Och jonglerbollar. Och pyjamas. Och smycken.
Det första jag såg i morse var Lill-Anton som mumsade på sin julhö. Inramad av vitt vitt vitt. Skogen är vackert täckt.
Nu har jag hjälpt matansvarig syster att skala ägg, alla mathantering kan vara trygg med mig!
Julduschen satt också fint. Hade sängen för mig själv i morse när Markus var ute och hjälpte till i stöket. Han hade kört hö till korna och sådant regular.
Vid lunch kommer jul gästerna och som vanligt längtar jag efter dem, särskilt mormor. Min mormor är lätt den bästa mormor jag träffat i världen.
LIll-Börje är med i Norrala och nyss smörjde Sara och jag in honom. Hans olja luktar juligt och fint.
Som människa kan man vara så liten och navelskådande. Jag är det ofta. I dag när vi åkt insåg jag att jag glömt alla fina praliner som jag skulle ta med och bjussa på dagen före dopparedagen, Dålig stämning. Tyckte synd om mig själv. Tyckte ganska synd om mig själv fortfarande till för en timme sedan, bara för att saker inte blir som jag tänkt.
Men perspektivet … i dag har en liten liten, person omkommit på ett mycket tragiskt sätt i grannbyn. Jag skiter i pralinerna. Det är en världslig sak. De står kvar i kylen. Jag kan moffa dom själv senare. Det är bara fett och socker.
Men en liten person. Den går aldrig att ersätta. Varma tankar till alla som fått något de INTE förtjänat.
Ska ta mig en kvick sväng ner på stan för att köpa några sista saker innan jag packar ihop paket och sköldpaddor.
Att bara tagga ner. Kanske har lyckats lite till julafton om jag börjar nu.
Jag var och köpte lite garn och broderitråd i dag. Sen jag gick till en liten affär och köpte mjölk och sånt. Sen började jag gå hemåt och inser att garnet inte är med. Hade gått kanske 100 meter från affären. Men påsen fanns inte längs vägen (typ inget folk där) och inte på affären.
Störigt. Mycket störigt. Och helt obegripligt.
Jag blev lite ledsen så klart. Nu måste jag gå tillbaka till affären i morgon och köpa typ samma saker en gång till och det är ju dessutom lite skämmigt.
Den sista insatsen jag gjorde för jobbet, innan jag nu har bestämt mig för att ha julledigt är att lägga upp ytterligare tjänster.
Vi har duktiga medarbetare, vilket gör att de går vidare i sina karriärer och därför behöver vi rekrytera mer kompetent folk.
Jost nu behöver vi två fältkonsulenter (Norrbotten samt Örebro/Värmland) och så en pressekreterare och en kampanjledare som ska sitta med mig (och de andra) i Stockholm. Läs mer på www.unf.se.
Somligt kräver utbildning, annat inte.
Jag tror inte det går att fånga på bild hur vackert Sverige är just nu.