Efter en paus på några veckor är jag nu klar med Nuders bok. Förutom att det är spännanade att höra hur resonemangen gåt och hur han upplevt olika skeenden så ger de politiska funderingarna mig ett stort mervärde. Liksom självklart tankarna på partiet. Politiken och partiet är olika saker. Politik och folkrörelse.
Nuder betonar begreppet The joy of politics. Det tycker jag är fint.
Här är en bit ur ett tal han skrev till Carlsson
Vad jag har talat om är att det ibland är nyttigt att se sig i spegeln. Att inte använda så stora ord, att veta att ansvaret för ett bättre och varmare samhälle vilar på dig och mig, på oss tillsammans. Inte på några andra -för det finns inte några andra.
Det är den här insikten och de här värderingarna som måste genomsyra politiken. Viker vi den minska tum, den ringaste sekund, från socialdemokratins allra innersta, nämligen övertygelsen om alla människors lika värde, då riskerar vi oerhört mycket. Då förblir drömmen om den jämlika människan en dröm. Då blir mardrömmen istället verklighet -att människor delas in i ”vi och dom”.
Nuder skriver budord till den socialdemokratiska regeringen (good old days). Några av budorden är
Vi ska …
upprepa oss mer och säga samma sak över tid!
betona färdriktning snarare än åtgärd!
utmejsla ett gemensamt förhållningssätt till verkligheten!
hela tiden markera skiljelinjerna i politiken!
vara mer samarbetsinriktade!
Här är ett stycke att ta med sig:
Det underförstådda budskapet när offentligt finansierade instutitioner och försäkringsystem försämras blir ”Se om ditt hus -själv!”. Incitament och drivkrafter är den nya tidens högtidsord. Inte jämlikhet och solidaritet.
Han plockar också fram meningar ur Erlanders bok ”Valfrihetens samhälle”. Passande avslutning.
Det finns ingen motsättning mellan strävan till trygghet och viljan till frihet. I själva verket utgör känslan av trygghet ett frihetsvärde av enorm betydelse för den enskilda människan.