Det skulle jag verkligen. Någon som alltid vad med mig och knäppte mig lätt på örat när jag gör fula språkliga misstag. För det gör jag ju. Hela tiden. Och då menar jag inte slarvfel. Jag är expert på att lägga mellanslaget fel, typ: He jpå er. Jag är ganska grym på stavning men slarvar ofta. Hellre fort är helt korrekt tänker jag om stavning.

Men jag gillar nya ord. Gammelsvenska är inte att föredra alltid.

Var kan man hyra en personlig svensklärare? Kanske ska leta lite bland mina gamla kontaker.

När jag ska mejla ut datum, i olika sammanhang, verkar det vara omöjligt för hjärnan att få till det rätt. På något sätt blir det alltid fel och förvirrande för de stackare som får mejlet.

Det är inte som att jag är omedveten om det och försöker vara uppmärksam men allt som oftast skiter det sig i alla fall.

Måste träna ännu mera.

Mycket läsvärd text: HÄR!

… om jag haft min gamla gymnasieskolkatalog här och kunnat fota av Södergren (kan lika gärna bli hans tvilling, man vet inte vem som är vem) för att tydligt påvisa hur nära vi är. Men nu har jag inte det, så jag blir bara ett fan, vilket som helst.

Amen kolla här! I dunklet ser man att en växt är helt vidrigt hängig. Jag kan inte göra nåt. Snart ger jag upp.

Jag rekar lite allmänt inför det föredrag om välfärd jag ska hålla i Bollnäs på lördag. Två gånger. Är lite nervös för det. När jag surfar runt och läser diverse artiklar hamnar jag på detta med EU:s mammadirektiv.

Helt helt sjukt. FP-Birgitta Ohlsson skriver om det här.

Det är dags att släppa tanken på att barn är en tjejgrej.

På kvällen har jag besökt Kommunals s-fackklubb och pratat lite väldäfärdsfrågor inför valet. Alla känner någon eller några som råkat mycket illa ut när Moderaterna har byggt om välfärdssystemet.

Moderaterna bygger ett samhälle där den som aldrig är sjuk eller arbetslös klarar sig jättebra. Vi andra får leva i rädsla.

Fick en fin mörkröd ros med mig hem.

Äntligen har porträttet på mig dykt upp. Hela vägen från USA har det åkt. Jag är sjukt nöjd.

Inget kollektivavtal – fritt fram att utnyttja

Per-Åke Fredriksson, folkpartistiskt oppositionsråd i Gävle har skrivit ett inlägg som innehåller många spännande saker. Förutom sakinnehållet, att han befäster att städning är ett kvinnoyrke så har jag inte kunnat sluta tänka på formuleringen:

Därmed har dessa personer fått möjlighet att få försörja sig själv istället får att stå med mössan i hand för byråkrater på a-kassorna eller socialkontoren.

Jag tänker aldrig att människor ska stå med mössan i hand och vara tacksamma. Skulle aldrig drömma om att formulera mig så. Det är möjligt att Fredriksson tänker att det är det de här människorna ska vara, tacksamma över att få äta och bo. För mig är det en självklarhet att vi hjälps åt och inte en enda ska behöva leva med att någon tänker nedlåtande om den som hamnat i en situation där de behöver ersättning från a-kassan till exempel. Vem som helst kan bli arbetslös.