Det är ganska roande att vänta på tåget när dörrarna fortfarande är låsta och det är en kvart kvar och folk drabbas av panik för att de int får gå på och därmed troligen inte komma med. Suck.

Och när de som hade som mest bråttom väl har kommit på avtar all brådska. Då står de i gången hur länge som helst och verkar inte märka att andra människor finns och kanske ska förbi.

I värsta fall efter att de omständigt har kommit på plats (innerst) så kommer de på, upp och fika ska de ju! Direkt! Kaffet kan inte vänta! Upp igen.

Det var i förrgår jag fick veta att jag tvättar håret för ofta. Nu har jag inte tvättat sedan dess. Faktiskt. det känns inte klockrent, det gör det inte. Kanske tvätt i morgon.

Då är det andra bullar.

En sådan här klänning har jag köpt i dag. Ganska smakligt mönster.

Och snart kommer deklarationen också. I år ska jag göra avdrag för jobbresor. Säkert skitsvårt det med.

Kollegorna tittade på mig med skräck i blicken när jag delgav att jag tvättar håret varje dag. Varje gång jag duschar. De verkade fascinerade över att det ännu sitter på plats, mitt hår.

Någon hade en moster som tvättade var elfte dag. Någon tvättade var tredje, eller tre gånger i veckan.

Jag vet inte jag. Borde jag testa att tvätta lite mer sällan?

Det är roligt att tvätta håret med det blå silverschampot.

Så typiskt min vanliga (o)tur att hamna när balla killgänget som ska till ÖStersund och supa i skidbacken. Nyss skröt en kille som är 30 om att han dejtar en tjej som är 17. Med tillhörande smackljud och avisljus. Fy fan. Nu berättar han att han jobbar på att bli av med babyhullet för att få ligga lite mer.

Jag avskyr skräniga killgäng. Avskyr.

Jag har aldrig varit morgonpigg. Aldrig. Jag är den typiska kvällsmänniskan. Jag hatar när klockan ringer och de inre rösterna är höga när de skriker att de inte vill gå upp. Men upp släpar jag mig. Extra illa är det när jag inte har sovit särskilt gott. Jag blir så grinig och önskar bort hela världen.

Som en fin bonus efter att ha varit ordförande på möten brukar man få blomster. Minns man på slutet när man får det. Av kommunal fick jag den här jättefina.

Pratade också om vilket Sverige vi egentligen ska ha och hur man bör tänka när man röstar. Körde helt utan manus och det gick bra. Inte mitt bästa men bra.

I dag fick jag tipset på jobbet att åka hem och sova. Det betyder att jag ser risig ut. Det är otrevligt. Mycket otrevligt. För mig. Och för de som behöver se mig. Och snart är det ett helt årsmöte.

Jag har en sminkväska med mig. Kan nog kamouflera en del.