I går hölls den sista stipendiefesten för Kenth Högströms minnesfond. Verksamheten har pågått ett antal år och i hans minne har stipendier delats ut till unga människor som uppmuntran i den verksamhet de ägnar sig åt.

För två år sedan fick jag stipendiet, ungefär för att jag var en frimodig debattör.

I går fick fyra personer stipendium. En hästtjej, en trollkarl och två fiolspelare. Underbart!

God mat och massor av underhållning i Hudiksvall. Min ”plus one” var Krister och det var kalas att ha lite tid med honom. Anlände Norrala i natt och e liten surprise var att minsa systern var hemma. Var uppe länge i natt och pratade.

Kenth Högström var socialdemokratisk riksdagsledamot från Hudiksvall. Dog tyvärr alldeles för tidigt av sjukdom.

På Tollare pågår för fullt UNF:s kurs som är en del av projektet ”Ett bra uteliv”.  Jag pratade en timme om hur kommunal- och riksdagspolitiker jobbar med sina uppdrag och hur man kan göra om man vill påverka dem. Vilket ju UNF vill.

Det är skitroligt att föreläsa. Särskilt när gruppen är så bra.

När jag väntade på tåget spanade jag in i en sådan truck som körs med på perrongerna. På anslag inne i hytten stod (förutom att man inte fick ta med ätbart, kaffe, läsk eller tidningar) att ”Det är ej tillåtet att skära sönder sätena”.

Först verkar det hur dumt som helst. Sedan tänker jag att det förmodligen är på förekommen anledning. Då är det ännu dummare än hur dumt som helst.

Sara, här kommer ytterligare bevis på att riksdgsledamöter ”är som folk”. Har just lagt en timme på att jutjuba melodifestivallåtar med glasartad blick. Växlat mellan twitter och facebook. Suttit i soffan. Nu mår jag illa.

I dag gjorde min PT ett riktigt jobbigt pass.

Särskilt tre övningar stack ut och gjorde allt i mig mört. 1) Hoppa jämfota upp på relativt hög låda 2) Göra höftlyft med fötterna på bollen 3) Intervall-löpning skitsnabbt.

Trots att jag i morgon kommer att behöva rulla ur sängen är PTn bland det bästa som hänt mig. Det är trots allt meningen att det ska vara jobbigt. 

Just nu hunderstrejkar kurser runt om i världen för att rikta uppmärksamhet mot folkets situation. Den 15 februari inledde två av BDPs fängslade parlamentariker och 22 andra fångar den på obestämd framtid. Detta för att komma till en fredlig lösning i kurdfrågan.

Förtrycket av det kurdiska folket måste få ett slut. Med just fredliga medel så klart. 

I Gävle hungerstrejkar ett antal kurder i ett tält på Stortorget i Gävle. De vill gärna träffa dig och berätta mer om varför. De är kvar till på söndag.

Besökte i dag för att ha möte med personal och kunna ställa en del frågor som jag hade.

I Arbetarbladet i dag. Gidehag skriver att det skulle bli problem om skattebasen och därmed skatteintäkterna minskade kraftigt i samhället. Där är vi sjukt överens. Vi ska inte betala skattandet skull, vi ska inte vara överhäftiga. Men vi har brister som vi behöver lösa gemensamt. Jag kan inte bygga min egen bit järnväg eller utbilda mina egna sjuksköterskor och allt det självklara.

Därför hjälps vi åt. helt rimligt att den som har mycket kan hjälpas åt lite mer. Och jag vill inte höra nåt skitsnack om att ”det är orättvist för de har jobbat hårt för sina pengar”. Vad tror ni att undersköterskorna gör då?

Men här ska vi då lite tycka synd om de som betalar mycket skatt (för att de tjänar mycket) för att några gjorde världens PR-grej med att uppmärksamma klyftor människor emellan.

Vad har Gidehag gjort den här veckan mer? Kritiserat LO som visar att inkomstklyftorna ökar. Och skrivit om att Sverige har för små inkomstskillnader.

Tåget sent. Trots att det alltså var synd om mig lagade jag ”riktig” mat. Lasagne. Så gottis! Gjorde allt det tråkiga medan den stod i ugnen. Packa upp, betala räkningar, nytt vatten till tulpanerna som faktiskt inte dött.

Känner mig som alltid på torsdagskväller trött. Ändå glad över kul utvecklingssamtal med min gruppledare och därefter möte med min mentor. Han är bra han.

Jag vet inte varför jag med sådan hängivenhet tittar på Lyxfällan. Nu har jag ett gammalt program på i bakgrunden medan jag jobbar.

De blir alltid ledsna/sura när de ska sälja saker och inte får lika mycket som de själva gav. Om man blir förvånad över det så är det tydligt att de inte riktigt förstår pengar.

KD är ovänner med de övriga vännerna i regeringen. KD vill nämligen inte tillåta insemination av ensamstående kvinnor i Sverige. Skälet är att ”barn har rätt till sin mamma och till sin pappa”. Hörde Göran på någon nyhets-TV i morse. En donator är inte en pappa.

Elida Kindh har skrivit en grymt bra text, utdrag nedan:

Låt oss tala klarspråk: I grunden pläderar KD inte för rätten till en pappa utan för ett förbud mot alla andra familjeformer än den heterosexuella fertila parrelationen.
…

KD visar alltså än en gång att de vill bestämma vem som ska få bilda familj och hur den familjen ska se ut. Att skaffa barn är inte en rättighet. Det är en möjlighet och den ska alla som vill få prova. Vad som däremot är en mänsklig rättighet är att själv få välja hur ens familj ska se ut. Det ska inte någon annan person eller staten göra.

Förutom i saken, så lyfter det också andra frågor.

Nämligen hur KD ska hantera den rätt stora mängd biologiska fäder som skiter i sina barn. Och de mammor som utan rimliga skäl ser till att barnen inte får träffa sin pappa. Återkom till mig om det Göran.