Jag har läst två böcker av Birgitta Stenberg. Hon var med i tidningen ”Vi läser” i höstas. Det slumpade sig också så att hon avled strax efter intervjuerna var klara. Jag insåg att jag aldrig läst något av henne och köpte två böcker som är självbiografiska.

Den första, Kärlek i Europa, handlar om Stenbergs äventyr på kontinenten efter kriget. Ett rikt persongalleri passerar och det är ungefär sex och sprit som är i fokus. Jag hade lite svårt att ta mig igenom det, valde gärna andra böcker innan jag greppade efter den och det blev bara lite i taget.

Suckade lite när jag börjad med fortsättningen men blev glatt överraskad. Exakt vad som är annorlunda i ”Alla vilda” kan jag inte riktig sätta fingret på- Är det färre personer? Mer sammanhållen story? Roligare när delar är skrivna relaterade till ”nutid”? Kanske språket?

Det känns kul att få större inblick i bakgrunden och livet hos en av våra stora författare, men som litterär upplevelse skulle jag nog läsa annat.