I dag är Expressens framsida tecknad. Om detta står lite HÄR. Detta för att hedra offren i Frankrike i gårdagens terrordåd.

Vad jag uppfattat av gårdagens nyhetssändningar och det digitala flödet sattes på prov tidigare i dag när jag friserade mig och hon som gjorde det inte kollat nyheter sista dygnet. Vi pratade om satir, om IS, om hat, om terrorism.

När de här otäcka sakerna händer, det finns exempel i det lilla och det stora, är det så många som vill visa sin avsky (bra!) och ett vanligt sätt i dag är att lägga upp en bild, kanske producera en egen text att sprida eller så. Jag tycker det ibland känns lite futtigt. Jag följer, jag tänker, jag ser att många skriver alldeles lysande texter som jag aldrig kan toppa i ämnet.

I det här inlägget kan jag kan inte mer än stämma in i kören av alla de som vill säga ifrån. Som tar avstånd från extremism och terrorhandlingar. Som en av de som förstår att en religion inte kan anklagas för galningar som hänvisar till den. Som en av de som inte tror att hat löser något alls.

Och viktigast av allt, som en av de som vet att kunskap är makt. Det pennan symboliserar är det vi sluter upp bakom.

På Twitter kom den här bilden. Journalisten Niklas Orrenius lade upp den med texten: ”På Place de la République finns ett fredsmärke gjort av pennor – förbipasserande lägger dit nya pennor hela tiden”