I dag var jag utkvittad från voteringen för att hinna hem till Nämndemannaföreningens årsmöte.

Innan jag rusade från riksdagen hade vi sittning med ett flertal representanter från Unionen. Som alltid när diskussionerna är viktiga känns tiden för kort.

Skönt att landa hemma vid niotiden. Med lät huvudvärd (åh, vad jag gnäller) och stel nacke. Glad över att jag tränade i morse så att jag ändå känner mig relativt pigg och stark.