Det hade varit omöjligt att anordna en enda safariresa om det inte funnits skilda världar att visa upp

”Det har blivit ett väldigt hallå men också debatt sedan ett antal bussresenärer åkte på överklassafari till Solsidan i Saltsjöbaden.

Att studera samhällsklyftor på plats ska inte uppmuntras utan snarare fördömas verkar vara den allmänna meningen.

Det blir nog mindre bråk om vi håller oss till de gamla safariområdena, Herrgården i Malmö, Gårdsten i Göteborg, Rinkeby/Tensta i Stockholm och andra förortsområden.

Dit har oräkneliga bussar i åratal forslat mängder av politiker och projektarbetare av alla de slag för att de med egna ögon skulle få beskåda nedslitna hus och trångbodda människor.

Miljonprogramssafari har varit en storsäljare i många år utan att det väckt någon större medial uppmärksamhet.

Safarirapporterna från miljonprogrammet har dessutom varit entydiga. Husen behöver energieffektiviseras, målas, stambytas och utemiljöerna är undermåliga.

Det finns inte en konsultfirma med självaktning som inte varit där och räknat på vad det skulle kosta att renovera, bygga om och bygga till för att vi skulle få tillbaka de välfungerande bostadsområden som miljonprogrammet en gång var.

Men någonstans på vägen mellan Alby och Danderyd så kom bussen och beräkningarna på villovägar.

Nu när bussresorna går till Solsidan kan alla se att det var där satsningarna på renovering, ombyggnad och tillbyggnad hamnade.

Dit där kackerlackorna inte nått, där det redan var målat och där badrummen inte har fuktskador där har det renoverats, byggts till och byggts om kanske både en och två gånger.

Vill man nischa safariresorna kan man anordna särskilda rotresor för den som är intresserad av att studera om den här typen av statliga miljardsatsningar är till någon nytta.

För skam vore det väl om de 13,6 miljarder staten satsat i ROT-avdrag inte fått någon synlig effekt som går att kolla på genom bussfönstret.

Miljarderna har ju för säkerhets skull heller spritts ut lite planlöst här och där utan koncentrerats till några väl avgränsade områden såsom Danderyd, Täby, Lidingö, Vellinge, Nacka, Vaxholm och Lomma.

En andrahandssafari kanske, för att studera hur livet ter sig för de nutida nomaderna som flyttar från plats till plats kan säkert intressera många, inte minst vår bostadsminister som vill utöka den boendeformen.

Andrahandssafarin kan kombineras med en studentsafari i början av varje terminsstart då andrahands- och tredjehandsboendet kombineras med tält- och husvagnsboende.

Det går också att bygga på den rutten med ett besök i de villaområden där man bor för stort. Bostadsministerns tanke är att de som bor för stort ska kunna bo kvar och med lite stöd från samhället vara beredda att upplåta enskilda rum, tillgång till kök och badrum till de bostadslösa studenterna.

Sanningen är väl att det hade varit omöjligt att anordna en enda resa om det inte funnits väldiga skilda världar att visa upp.”

/Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen bloggar