Nu ar jag i ett land utan prickar sa da blir det lite som det blir med bokstaverna. Ville mest rapportera om flygturen for vilken jag gick upp 4.20 … Jag ar ganska skraj for att flyga. Kraftiga jetstrommar ”i hela luftrummet” och sa lite orkanvindar vid landningen gjorde att jag stundtals trodde att min sista stund var kommen. Inte angenamnt alls. Faktiskt ganska liten och radd tjej da.

Och det kanns pa satt och vis bra infor hemflygningen. Hur mycket samre kan det blir?

Ribbings vett och etikett-spalt har fått en fråga som egentligen handlar om att andra lägger sig i och rotar kring en graviditet.

Ur frågan: För ungefär en månad sedan (i slutet av november) hade en nära vän fest. Jag låtsasdrack lite och hällde ut innehållet i vasken när ingen såg. Det fanns inga alkoholfria alternativ och jag hade ingen ”godkänd” orsak att inte dricka. Jag bor på promenadavstånd från vännen och brukar gilla att ta ett glas vin. Efterhand blev de andra festdeltagarna, som var vännens kollegor, ganska berusade. Jag drack alkoholfritt vin som jag tagit med mig och ställt in i kylskåpet väl inslutet i sin påse, så att ingen skulle se att det var alkoholfritt.

Tja … Så här är det för många som inte är nykterister. När de av olika skäl inte vill dricka måste de redovisa skäl för det. Jag behöver ju aldrig göra det, men många som dricker ibland brukar berätta för mig hur jobbigt det är att hela tiden behöva motivera för andra när de avstår. Otrevlig kultur, men så ser det ut. Bidra inte till det. Och se till att det alltid finns alkoholfria alternativ som inte är vatten/läsk. Systembolaget är fullt av dem nu för tiden!

Passar också på att sticka in Ribbings svar om huvudfrågan: Många gånger har jag tagit upp detta i min spalt. Det verkar som om det vore etablerat att lägga sig i om andra människor ska ha barn – en fråga som jag upprepade gånger i olika medier har sagt aldrig borde ställas. Man får inte fråga om någon ska ha barn, när någon ska ha barn, om någon vill eller inte vill ha barn, i så fall varför osv.

Vilket påminner mig om en av gångerna jag förlovade mig när en nära släkting till killen hånade mig för att jag inte ville ha ett helt fotbollslag med ungar, då hade jag valt fel kille. Möjligt. Eller han fel tjej tänker jag då. Jävligt otrevligt var det i alla fall.

Läste nyss ut Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf. En av våra svenska författare som fått Nobelpriset. Jag har tidigare inte läst så mycket av Selma, men om böckerna. Osäker på om jag läst kejsar-boken tidigare. Vet att vi på högstadiet såg filmatiseringen. I högstadiet tänkte jag nog mest att han var skruvad den här mannen.

Däremot när jag läser boken, och är lite äldre, så är det klart att han lite grann spårat … men å andra sidan får man skälen väldigt klart för sig och ur kejsarens perspektiv blir allt klart, tydligt och logiskt

Nog dags att läsa mer Selma.

Jag har liksom fuckat upp koderna och telefonen är låst. Sorgligt men sant.

Ja, jag har en böjelse för Top Model. Det är bara så. Det ytliga är ganska kul men också det som ligger under. Skälet till att de grinar så mycket när de åker ut är att de får åka tillbaka till inga framtidsmöjligheter ofta). Så kan det vara i USA om man har fel föräldrar.

Nu har jag funderat på de här tjejerna som verkar förvånade över, och därmed hamnar i någon slags chocktillstånd över 1) att de ska behöva posera med ”läskigt djur som spinde eller orm” 2) De kommer att få styla om håret, vilket kan betyda att långt blir kort 3) fotograferande på ”extrema ställen” som högt upp eller under vatten.

De som söker till omgång 72 är uppvuxna med Top Model. De har kunnat se varje säsong och vet, eftersom det följer samma mönster, precis vad som kommer att hända. Ändå ska de skrika, grina och oja sig.

Förresten skriker de hela tiden. När det går bra eller dåligt. När något ”oväntat händer”. Programmet skulle eventuellt vinna på mindre hysteriskt skrikande.

De här viktiga samhällsfrågorna inleder jag året med.

Önskemål: Att få vakna upp till minst 30 cm luftig snö, ungefär 12 minusgrader och sol från blå himmel

Vad jag får: Grått slask

Resultat: Ledsen

King Kong är en film jag aldrig sett tidigare. I natt visades den på SVT (goodie, ingen skabbig reklam från ÖB). Det end jag egentligen sett om den är att apan klättrar i skyskrapor. Men själva apan dyker inte upp förrän 65 minuter in i den tre timmarlånga filmen, nya versionen. I filmen ingår dessutom en hel del dinosaurier och andra ”läskiga kryp”. Oväntat.

En typisk film som jag inte känner mig lockad av, men kände ändå att den främst i larv-tid engagerade mig. stor del av engagemanget handlar ändå om att fundera över vilken hjärna som hittar på sånt här. och varför. Och när det väl är påhittat, varför gör någon en jätteproduktion av det … två gånger!

Se bara om du är nyårsnattstrött och kan småslumra i soffan.

Jag var med några av mina allra bästa vänner i Nyköping. Värdarna kan laga riktigt god mat. Här är förrätten, härlig trattkantarellsoppa. Jag älskar svamp. Sedan blev det bara bättre. Vad sägs om pannacaotta, randig i tre smaker? Maten var fin, och sällskapet ännu mycket bättre.

Jag lärde mig saker om köksprylar jag inte hade en aning om. Visste ni att det finns bakplåtspapper i silikon? eller att det finns en särskilt grej man kan använda för att få ut kärnorna ur granatäpplen? Jag ska satsa på silikonet. I övrigt försöker jag ha minimalt med saker i köket.

Igår freakade jag också på as-tråkiga mass-sms från folk som aldrig smsar mig annars (nästan). Jag är otacksam. Däremot uppskattar jag väldigt mycket de som kommer som faktiskt är skriva för mig, och inte vem som helst.

Känner också hur jag verkligen tröttnade på facebook. Kan inte riktigt beskriva känslan. Stod mig upp i halsen bara. Jag hävdade alltså att jag 1) tvättade in det nya året 2) glömde tvätten i tvättstugan. Det senaste ganska irrelevant. Men jag orkade inte med hur alla skulle berätta om hur roliga saker de gör.