I London tog Cissi mig till en supermysig biograf som var inhyst i en före detta teater. En salong. Inga skärmar i foajen utan griffeltavla.

Vi såg den amerikanska versionen av Stieg Larsson. Kunde konstatera att enda skälet till att den gjorts är för att engelskatalande inte ska behöva läsa textremsor. De få ändringar som gjorts fyller ingen som helst funktion. De fina naturbilderna saknas nästan helt. De som finns ger någon slags isdimmig bild av Sverige.

Lite lokalpatriotiskt är det kul att många scener filmats i Segersta. Bortsett från det är ju hela filmen skjuten i Sverige men engelsktalande. Det blir bara dumt. Onödigt. I det här fallet talar bara marknaden, inget annat.

Inte på något sätt dålig film, men det finns inga skäl att de som om du inte är superintresserad och redan har sett svenska versionen. Den här är på inget sätt bättre.