När jag skulle ta det praktiska X-tåget hem fick vi besked om att det var ersättningsbus. Vi tre som ville söderut. Vi väntade och väntade. Efter 20 min ringde jag trafikupplysningen och fick prata med en snorkig dam som hävdade att vi måste väl fatta själv att ersättningsbusar alltid är sena och att det kan de inte ta ansvar för att skylta om. Buss suger på längre sträckor.

Kom hem nästan en timme senare än tänkt.

Första kvällen innan jag ställt om är jobbig. Jag känner mig liten, ledsen och ensam. Ingen hund, ingen katt, ingen syster … Ingen gran heller för den delen. Ska trösta mig med att packa upp de fina presenterna jag fått av min familj. De som vet vad jag blir glad för.