Från Wikipedia:
Det går att kategorisera politiker i två fack, yrkespolitiker och fritidspolitiker.
Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och får då också sin försörjning från sitt politiska uppdrag eller arbete. Bland valda yrkespolitiker finns exempelvis ministrar, riksdagsledamöterr, landstingsråd och kommunalråd.
Inom kommunal och landstingskommunal verksamhet är de allra flesta politikerna så kallade fritidspolitiker. En fritidspolitiker har sin huvudsakliga sysselsättning utanför politiken och sköter följaktligen de politiska uppdragen på sin fritid. Exempel på fritidspolitiska uppdrag är ledamot av kommunfullmäktige eller ledamot av en kommunal nämnd.
Upprepade gånger, både här och där, blottas en enorm okunskap om ”politiker”. ”Alla” verkar tro att politiker faller under kategorin yrkespolitiker, dvs de som har politik som huvudsaklig sysselsättning, som jag själv just nu.
I fredags visade det sitt fula tryne när jag och en fritidspolitikerkompis som haft uppdrag i nämnd i Gävle i ett år, valde att dela på ett möte om en verksamhet som håller till på ett begränsat område i GÄvle. Eftersom han också är ordförande i S-föreningen (helt ideellt) där tog han ledigt från sitt arbete för att kunna närvara. När han ställer en fråga på mötet berättar han att han är politiker i kommunen men inte väldigt insatt så därför ställer han lite grundläggande frågor.
En annan person uttrycker sig då senare ”det är väldigt anmärkningsvärt att en POLITIKER inte har full koll på den här verksamheten!”. Underförstått att politiker är ju sådana som har massor betalt för att ha full koll på allt och helst tycka lika som alla just därför. Min tolkning i och för sig. Min vän kände sig därför manad att svara på det med att också berätta att han just tagit ledigt för att göra det här på sin fritid … Så fult liksom!
Alternativet till att ha politiker, vanlig människor som axlar politiskt ansvar, vad är det? Och på vilket sätt är det bättre? Just tell me.
Sluta förakta människor som lägger hela sin fritid på att jobba för, det de tycker, är ett bättre samhälle.