Stockholm igen då

Hänger lite i SJ-loungen och lägger sista näven på förberedandet av snacket jag ska göra om 35 minuter. Som vanligt är det en absolut majoritet (90 procent) av män här.

Konstaterar att jag hatar att gå upp på morgonen. Hatar att det är ”finare” att vara en morgonpigg människor som berättar att de dricker kaffe halv sex och ser soluppgången och sedan tar en promenad.

Jag skulle vilja vägra att gå upp för eklockan 09.00 någon morgon. För jag vill hellre vara vaken riktigt länge.

Självklart går jag alltid upp. Att sova över, att komma för sent. Jag försöker att inte syssla med sånt. Det är för amatörer.