I dag har Arbetarbladet ett uppslag om Stortorget, där positiva röster kommer till tals. Och så torghandlarna som tycker att de får stå undanskymda. Jag vet inte, de står efter Drottninggatan och är jättelätta att handla av.
Under friidrotts-SM gjorde tidningen intervjuer med tävlande besökare om vad de tycke om stan och väldigt många nämnde Stortorget som något positivt.

Efter rusten uppmärksammade tidningen Arkitektur (nummer 7, 2010) ombyggnationen och rubriken på framsidan löd ”DET NYA OFFENTLIGA RUMMET Stortorget i Gävle sätter trenden”

Det roligaste med bilden till höger här är att paret som går längst ner båda håller i rosor med S-symbolen på.

När vi var ute i valrörelsen för ett år sedan möttes vi av många frågor kring detta. Jag träffade många gymnasieelever och märkte att de upprepade vad deras föräldrar sagt. Det eleverna INTE visste (och därmed inte heller deras föräldrar) är att en kommun inte bara får lägga pengar på drift utan måste investera (-Varför sade man upp lärare och byggde ett torg istället?), att också oppositionen ville bygga om torget (men köpa billigare grejer), att pengarna varit ihopsparade under flera år och att vi valde att satsa på lite dyrare sten för att veta att den huggits av människor som haft en god arbetsmiljö, och inte blivit utnyttjade för att vi ska få ett snyggare torg. Att ha byggprojekt igång under en långkonjunktur skapar arbetstillfällen.

Nu är Stortorget igång och det är ytterst sällan jag hör kritiska röster om hur det blev. Jag är jättenöjd.