Insändare i Arbetarbladet i dag. Sammanfattningsvis handlar den om konsten, varför den inte bara är snygg att se på? Några lokala exempel ges, som bilen i rondellen och den ännu nyare figuren utanför Polhemsskolan.

”Vår familj, och många med oss, ser bara den där stora och otrevliga träckklumpen. Måste konst vara…konstigt, för att det ska vara ”fiiiint”? Kan det inte vara både konst och ändå gå att se vad det ska föreställa? Åtminstone den konst som är ”allmän”?”

Älskar argumentet ”många med oss” där anonyma ansikten, helt oklart vilka, ska ge tyngd åt en åsikt. Helt omöjligt att bemöta. Typ det första man får lära sig när det gäller argumentation, aldrig säga ”Det finns faktiskt många som tycker att …”

Sakfrågan då. Den är verkligen inte ny. Har säkert funnits lika länge som man medvetet utsmyckat det offentliga rummet, det skribenten kallar allmän konst.

Vad är konst? Det är uppenbart att väldigt många tror att konst handlar om att det ska vara något som smeker ögat, och verkligen inte något som man kan haka upp sig på. Jag tolkar det som att de önskar att all konst ska vara som en Bruno Liljefors-tavla som man ”förstår”. Som är enkelt och man inte behöver reflektera ett skit över. Om man tycker att det är konstens uppgift, att bara vara ”fin att se på”, då kan jag förstå att man ifrågasätter mycket av den offentliga konsten.

Men det är inte konstens uppgift. Konst handlar om att skapa en reaktion, att bryta av, att mana till tanke. Inte heller finns det något särskilt som ska förstås, och kanske därför orsakar en frustration hos de som inte tycker sig ”förstå” den. Att få hjärnan att jobba, koppla andra kopplingar än de vanliga så att det händer något. Det är det som är konst!

Många gånger anklagas konstnärer för att göra sånt som vem som helst hade kunnat göra. Och därför ska de heller inte ha betalt för sina konstverk. Jag är inte helt införstådd med hur konstnärers arbetsmarknad ser ut, men det är väl ungefär som med vissa artister eller föredragshållare. Det tar väldigt mycket tid att komma fram till slutprodukten så man betalar inte precis för enbart tiden för skapandet eller materialkostnaden, utan också för en del av processen som lett fram dit. Och då är ju frågan, vill vi ha konstnärer som utvecklar oss?

Jag vill i alla fall det, jag tycker konst är en otroligt viktig kulturform och det som gör oss människor väldigt speciella.

Frågan handlar inte om fult eller fint, det är alldeles för ytligt. Så jobbar förmodligen skribenten hemma, precis som jag själv. Där har jag saker som inte tar emot när ögonen sveper. Jag har valt saker som inte luddar min hjärna.

Därför är det så otroligt viktigt att vi stöter på annat! Mer knasig, rolig, tankeväckande konst som får mig att tänka i andra banor!

(Har jag alltid tyckt så här. Ohhh nej. Det är en tydlig personlig utveckling)