I går läste jag också ut den här. En chicklitt som jag tror att jag läst någon gång tidigare, eller delar av den i någon damtidningen eller så. Står den ut i sin genre? Jag har inte läst jättemycket sånt, men en del, och jag skulle säga att Marika King är väldigt rolig. Inte flåsrolig, uppenbart rolig, utan rolig.

”Tre timmar senare hade jag hälsat på och småpratat med säkert hundra personer. Det var kul. Det var jättekul. Ända tills det inte var var det.”

”Flora avslutade meningen på norska. Jag hade märkst att de flesta seniora anpassade sitt språk efter vilken skandinav de pratade med. det var väl ett sätt att markera sin vilja att förstå och kommunicera, antog jag. Förutom med finnarna förstås. Det var ju omöjligt.”

Storyn handlar om en tjej som jobbar på konsultbyrå och jobbar skiten ur sig. Hur de som är kvar hemma i småstan (Ludvika) inte förstår vad hon gör eller ens gillar det, och så relationen till en gift man. Ännu en elak man.

Helt okej. Tre av fem. En sån där 400-sidorsbok man bara glider igenom.