Precis som alla andra politiskt intresserade har jag hängt med i debatten om valberedningens arbete om framtagande av ny partiledare (eller statsminister som en gammal släkting sade). Media har älskat att publicera artiklar eller debattartiklar om att processen varit så stängd. Även egna partikamrater har påtalat detta.

kamraterna,  tycker de att det är någon skillnad från hur valberedningar generellt arbetar? Jag tycker att valberedningen jobbat på ett sådant sätt som jag förväntar mig av valberedningar. Av respekt för inblandade på ett återhållsamt sätt. Inte brukar valberedningar gå ut med vem som sagt vad och vilka som sagt nej eller så. Turligt nog.

Men! Något som är skilt från det är detta med att vara tydlig i att man vill vara med, vill leda partiet. Det skulle ha varit roligt om fler varit väldigt tydliga med det. Gärna tidigt i processen. Nu har istället de som ev. känt sig kallade istället sagt att de inte vill, och sedan har vi fått gissa vad andra menat med min tystnad. Jag tror verkligen inte att någon hade förlorat på att outta sitt engagemang för att leda partiet. Jag tror precis tvärtom.

En surgubbe föreslog att två kandidater skulle ha vaskats fram av valberedningen för ombuden att välja på. Varför? Vad fyller det för funktion? Varför två? Varför inte fem i så fall? VB lägger ju det De anser vara det bästa förslaget utifrån given situation.

Som medlemmar i partiet har vi fått vara med och resonerat och skickat in synpunkter på vem vi vill se och vilka egenskaper vi anser vara viktiga. Jag har haft flera tillfällen att göra min röst hörd.

Medias uppgift är att sälja sina rubriker. Att därför skapa problem där sådana inte finns är därför till fördel för dem. Så fungerar det, tyvärr. Därför förvånas jag inte att de påvisat ”stora brister” där allt varit lugnt.

Något som ändå är glädjande är att så många människor på olika sätt engagerat sig i personer, i processer och på annat sätt, kanske via sura mejl till s-riksdagsledamöter eller helt freakade insändare. För intresset för partiet är enormt. Värre vore om allt smög förbi.