Gry och gryning är ord som jag sällan använder själv. Bara läser i böcker med lite halvpoetiskt anslag. Men nu gryr ändå dagen och jag sitter på tåget och ser stegen. En konsekvens är moln som ser ut som det brinner i dem, just precis där solen går upp. 

Jag är trött. Som vanligt en morgon. Precis som alla dagar övervägde jag att vägra att gå upp, och precis som alla dagar gick jag upp ändå. Att försova sig är ett tecken på svag karaktär och jag köper inte den där ”klockan ringde inte”. Så jag är uppe.

Mitt emot mig sitter en man med Söderhamnskuriren. Jag ser att jag är på framsidan. Och jag är sugen på att låna tidningen och läsa artikeln men om han har känner igen mig (vilket han ju mest troligt inte gör så klart) blir det så uppenbart, så jag avstår. Fast jag ser när jag sneglar, för nu är han på aktuellt uppslag, att rubriken är Elin Lundgrens intåg i riksdagen. kanske bättre än att tåga ut ur kyrkan. Om någon undrar var jag inte i den där kyrkan alls … för jag är inte så kyrklig.

På dagens schema står val av utskott i riksdagen, konstituerande möte med utskotten (förutom ordinarie  justitieutskottet bli jag också suppleant i civilutskottet), möte med länsbänken och motionsskrivande. Till det med praktiska hör att införskaffa täcke och kudde.