Visst, ibland har det varit jäkligt jobbigt att gå upp 8.30 när det är sommar och ledigt. Det har känts lite segt att vara uppe och göra kul 02.00 efter att ha sovit länge morgonen innan. Jag har blitiv uttråkad och trött på färja.

Men jag har inte på riktigt varit trött. Det insåg jag i går kväll. Efter att ha sovit drygt 4,5 timmar, stigit upp i ottan och jobbat hårt (pratat mycket) så gick jag som i trans hem från tåget. Då är soffan livsfarlig och jag tog mig ut på promenad. Sista kvarten släpade jag fötterna efter mig.

Höll ögonen uppe till före 23 då jag tvingade dem att läsa lite. Sedan minns jag inget mer.

Men i morse, då var jag pigg. För somnar man tidigt blir det mer sömn.

Idag just work, no fun.

Tåget hem är sent och därpå följer telefonmöte och sedan sänge. Så jag kan upp och hoppa i morgon bitti igen.

Är jag ledsen och sur för detta? Nej. Att vara ledig är roligt och bra. Att jobba är ännu roligare och ännu bättre. Men det är väl för att jag är ledig ibland. Plötsligt orkar jag liksom bolla tjugo saker på en gång igen, istället för att mest fundera på hur jag ska lyckas undvika att behöva laga mat.