Hell: Ni vet den där äckelrösten som har viskat -Du vet att du vill titta. Det var inte den som fick mig att kolla på 20 min av Paradise Hotell idag, utan snarare bristen på annat. Jag är egentligen utan ord för att beskriva det obefintliga underhållningsvärdet. På den kort stunden fick jag se två guppande täcken (samma kille som sedan ljög en tjej rakt upp i ansiktet). Så kallade vuxna som under berusning ska lösa olika problem, gråter, alfahannar som muckar med varandra … Innerligt sorgligt. Varför står inte människor över detta beteende?

Jag trodde vi var mättade med sån här dokuskit. Särskilt den som bara går ut på att locka fram de sämsta sidorna hos människor. Jag vill se sådant som 10 000-kronorsfrågan och sånt där folk får visa lite brains. Supa och knulla … Som vilken gymnaisefest som helst var Paradise Hotel. Fast det tror ju inte gymnasieföräldrar förstås. De släpper glatt iväg sina minderåriga kids jeden Wochenende.

Jag är inte ett uns kristdemokratiskt och tycker att de får hångla, ligga runt bäst de vill. Men inte fulla. För det kan bli riktigt dåligt. Har jag hört.

Heaven: Robbie Williams-konsert på ettan. Repris på något som jag missade tidigare. Saknar ord också för det. Men av motsatt skäl. Att se Robbie uppträda smeker själen.