I Metro i morse läste jag att en undersökning visat att tjejer är väldigt osugna på att dejta killar som är arbetslösa. Killar däremot bryr sig inte om sådant.

Det var liksom en markant skillnad i detta enligt undersökningen. Hur vetenskaplig den är framgick dock inte, men en dejtingsajt var ansvarig.

Lyssnade lite på P3 på eftermiddagen när de talade om detta också. De var gravt överens om att INGEN vill väl egentligen vara ihop med någon slappröv som ligger i soffan och käkar chips och dricker öl (tyvärr slackerskillar, det är den schablonbild de flesta verkar ha). Men om jobb söks intensivt så är det mindre problem. Tyckte P3.

Å ena sidan kan jag känna att det är förhastat av tjejer att dissa kanske världens gulligaste kille som har det tufft på arbetsmarknande, å andra sidan kan man fundera över om det är den sociala darwinismen på något sätt. Att tjejer väljer killar som de av vad de kan se har en trygg framtid med. Sen vet man ju inte ett skit om sånt ändå.

Ambitioner tycker jag är ett viktigt drag hos en människa för att det ska vara det där extra kula att hänga. En kämpaglöd och vilja.

Alla människor är inte sådana. Det är bara att konstatera. Oavsett om det är killar eller tjejer. Vi är olika. De odrivna tror jag har det lite tuffare på arbetsmarknaden. Kan man få en riktigt driven person med idéer och förmåga att genomdriva dom är det inte konstigt om man väljer den, framför den som svarar "vet inte" oftare än något annat.