Bild från http://www.geocities.com/asoberget/bld_Utsikt.jpg

När min mormor var liten fick hon en apelsin i julklapp. Jag tror att det var den första apelsin hon någonsin fått. Hennes syskon slukade sina men hon ville dra ut på det. Apelsinen ruttnade. Sorgligt så det gör ont. I dag kan min mormor köpa hur många apelsiner hon vill och det gläder mig och säkert henne. Tiderna har ändrats. Jag minns inte min första apelsin. Apelsiner, en frukt från fjärran, är standard för mig. Jag har ätit apelsiner av alla sorter. Hårda, sura, goda, äckliga, svårskalade… ingen av dem minns jag men mormor minns sin första apelsin.

Under våren har jag läst Per Anders Fogelströms bokserie om Stockholm. Den startar i slutet av 1800-talet i ett äckligt Sverige. Folk svalt, frös ihjäl, utnyttjades, kvinnosituationen var ingen lek, man söp och slogs och bodde tio personer i ett yttepytterum. Man jobbade tills man dog ung. Om man inte var rik så klart. De rikas situation var en helt annan, då som nu. Men höjningen av lägstanivån för levnadsvillkoren är fantastisk. Fogelströms böcker rör sig fram till sextiotalet och det är helt otroligt hur en människans värld under den tiden förändras. Om man har turen att leva länge vill säga. Fascinationen för den utveckling som vårt land, och andra länder går igenom är fantastisk.

Härlige Hans Rosling, professor i internationell hälsa, håller underbara föreläsningar där han talar om hur mycket snabbare den här utvecklingen sker i världen. Hur länder som vi tror fortfarande simmar i träck närmar sig oss med en mycket snabbare hastighet än vad vi någonsin utvecklats. För den som har det moderna, men i dag nästan självklara, Internet kan man enkelt höra och se honom visa det. Jag tänker på de människor vars liv får en helt annan mening. Hur vaccinering, ett hem och utbildning ger möjligheter de inte trodde fanns. Hur tågräls läggs i deras länder så att det får lika stor betydelse som när tre resdagar mellan Stockholm och Göteborg kortades ner till fjorton timmar med tåg. Hur avstånden minskar och möjligheterna ökar.

Det är spännande att tänka på hur det skulle vara att vara född i en annan tidsålder men när man luktat sig igenom Fogelströms böcker skrattar hela min själ över att inte vara född 1880. Det var säkert spännande att se hur utvecklingen rusade, mest för de som kunde göra med en mätt mage, det rikare ståndet alltså. Men jag är glad att det mesta var gjort när min mamma föddes.  Det resultat som vi fått i Sverige är fantastiskt. Jag älskar Sverige. Jag älskar att leva ett fritt och rikt liv. Trots att jag är kvinna och inte har rika föräldrar.

I förra valrörelsen talade jag med en kristdemokrat som sade att hon nog var sosse, men att socialdemokratin har spelat ut sin roll nu för allt är redan gjort, därför kan man satsa på de mjukare värdena. Den där kladdiga KD-geggan om familjen och abortmotstånd och sånt. Tror hon att det är klart? Att historien stannar här? Inte! Nu går kampen vidare. Fortfarande finns hemlösa och hungriga. Fortfarande finns de i världen som aldrig ätit en apelsin. Som svälter ihjäl. Mer utveckling, rättvisa och apelsiner, det är vad världen behöver!

Ledare i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten 21 juli 2009