Alkoholindustrins samvete, noll.

Om jag var en girig alkoholtillverkare som sket i människors väl så skulle jag följa precis den mall som de befintliga gör. Leta upp marknader där alkoholkonsumtionen inte kan ses som mättad och som saknar restriktioner kring marknadsföring. Tänk vad bra att i länder där utbildningsnivån är låg kunna drämma upp stora reklamtavlor där man ger bilden av att alkoholdrickande leder till rikedom, lycka och framgång. I de länder man strategiskt riktar in sig på är det sådant tyvärr en bristvara.

I länder som Brasilien, Indien och Kina ser stora, globala företag som Heineken, Carlsberg och Smirnoff en blomstrande framtid. Självklart finns alkoholdrycker där sedan länge. Lokala varianter med låg alkoholhalt. Storföretagen köper upp lokala bryggerier för att kunna dominera marknaden totalt. I dag står de tio största företagen för nära sextio procent av marknaden.

Det finns oändligt många osmakliga exempel på hur alkoholen säljs där kontrollen för formerna är bristfällig. I Kambodja och andra asiatiska länder har de tidigare nämnda ölföretagen så kallade ölflickor. Unga, snygga kvinnor i tighta kläder tydligt märkta med ölmärkets logga ska behaga och sälja öl till manliga kunder. Ju mer öl de säljer desto mer betalt får de. Provisionssystemet  innebär att de tvingas stå ut med de trakasserier som många berusade män tyvärr har som specialitet i närheten av kvinnor. Särskilt kvinnor som de vet inte har en praktiskt möjlighet att säga ifrån som de önskar. Då slutar pengarna rulla in. Den officiella versionen är självklart att de inte behöver prostituera sig. Undersökningar visar dock att över 20 procent av de 20 000 ölflickorna i Kambodja är HIV-smittade.

Länder som inte har ekonomi att bygga upp en välfärd för sin invånare har ingen alkoholpolitik. Inget som skyddar människorna genom att förebygga eller behandla alkoholproblem. Människor i beroende hamnar i ett ekonomiskt kaos utan möjlighet att kunna reda upp sin situation. På sätt och vis kan det vara praktiskt för de som försöker styra i oroliga länder. Den som väljer krogen före ett politiskt engagemang är inget hinder. Det är ett välkänt sätt att trycka ner människor i passivitet. Raffinerade system där delar av lönen betalas i alkohol har under lång tid använda i Europa och har tills helt nyligen använts i Afrika.

I början av 2000-talet studerade Världshälsoorganisationen, WHO, sjukdomsbördan i världen och kom fram till att alkohol direkt orsakar två miljoner människors död i världen, varje år. I Ryssland står alkoholen för en femtedel av de för tidiga dödsfallen bland män.

Alkoholen är helt klart ett utvecklingshinder och det krävs stora insatser för att sätta stopp för detta. Organisationer som arbetar med bistånd behöver ta ett bättre grepp i frågan för att kunna nå en hållbar utveckling. Inga pengar till projekt som inte i sin plan har att arbeta förebyggande i mot alkohol och andra droger. Alkoholindustrin omsätter årligen 5700 miljarder kronor. Sveriges stadsbudget är ungefär 900 miljarder. Detta är lite David mot Goliat och därför så viktigt. Alkoholföretagen är otäckt listiga rackare.