I dag har vi gjort fotavtryck i lera, sovit räv och bollat med nallar. Kolla vilket glatt barn. Barn gillar mig.

På grund av regnet hade jag ett par trekkingskor på mig när jag åkte norrut. Inga problem. Sedan visade det sig att det fanns en idé om att vi skulle ta med mormor och åka och äta på Rosa Pantern. En typisk sylta/pizzahak med felstavad meny (men trevlig personal) i Marmaverken. Iofs förväntar sig ingen något gällande klädstil när man äter där, det syntes tydligt i Foppaskoland, men jag ville ändå inte riktigt ha mina grovskor. Bara snäppet bättre är dessa, mammas cowboystövlar. Min mamma är söt hon, men inte som andra mammor. Här poserar jag framför ingången till fejset.

Nej, jag har inget emot att det sprutar från himlen. Helt okej med regnet. Då får man göra mysiga saker inomhus helt legitimt utan att någon säger att man borde vara ute fast man egentligen väljer det själv. Nu är jag i Norrala och vi ska precis se en film. Jag kommer att få filmexem om jag ser en enda film till de närmaste dagarna. Och klassikern, fyrkantiga ögon.

Pärmarna jag tog hem från jobbet har sorterats och reducerats i antal. Ett hårt jobb men någon behövde göra det.

Jag har ägnat dagen åt att förrätta två vigslar. Den första var i Enneska salen på Stadshuset och den andra var hemma hos ett par på Gävle Strand.

Så här fint är det i Enneska.
Fotade mig själv i en jättespegel för att skicka till min syster. Jag älskar min svarta klänning med vita prickar.

Vigslarna gick bra och jag hoppas de ska leva lyckliga resten av sina liv!

I tisdags till kvällsmyset lånade jag tre filmer, ni ser ju att det är extra förmånligt. En kollade vi på då. Nu kollar jag ytterligare en. Filmer vill jag ska roa mig, för tankekraft använder jag hellre på böcker. Därför blir det tjejfilm. Den här var väl medioker. Scenen på rutan är när de rusar in på ett BB, vilket är ett ganska otäckt ställe.

Jag kan inte springa längs en fem kilometer lång snitslad bana utan att springa vilse. Sade jag att det var snitslat?

Fick blommor av kollegor bara så där. Överraskande. Det har aldrig hänt förut att jag blivit tackad av mentorer i en annan klass för att de har varit nöjda med det arbete jag lagt på deras klass. Jag blev väldigt glad. En annan kollega sade också att jag nog inte förstod hur omtyckt jag var på jobbet. Det var snällt sagt, men visst vet jag att det finns celler som är av annan åsikt. Typiskt att man tänker så, fast… det gör inget att det förhåller sig på det sättet. Kollegan sade också att den lärt sig så otroligt mycket av mig. Då blev jag ännu gladare.

I måndags fick jag presenter av Erika, också som uppmuntran. Det kan man se på disktrasan. Lite blandade saker jag älskar. Observera nagelfilen i form av ett äpple där man bryter av respektive fil som en klyfta. Genialt! Läppglanset med texten Queen of fuckning everything är mest en sanning. Tack Erika!

Jag skriver och skriver och skriver. Och äter kinapuffar och dricker vatten med passionsfruktsmak. Jag har också skrivit ut cirka en miljon gamla mejl från föräldrar som jag ska lämna vidare.

Det känns faktiskt inte så konstigt att göra avslut nu. Faktiskt inte.

Fast jag jobbar ju nästa vecka också.

I dag har jag ändrat i min ansökan till högskolan. Jag har lagt till de poäng i samhällskunskap som saknas för gymnasiekompetensen. Hur svårt kan det vara att plugga in?

Nu ska jag fixa med en bok från min riktiga studietid som en kille i Tranås vill köpa av mig. Den ska packas i bomull och silkespapper för att åka till honom.

Mitt i natten är den bästa tiden. I kväll tänker jag nog inte lägga mig alls. Bara tänka på hästar och hundar som jag skulle vilja ha, och som jag nog har i mitt parallella liv. (as if jag tror på sånt)