Nu är det dags för Grannfejden igen då. Program jag inte sett tidigare. Handlar om en mamma som tar sina söner i försvar och lite annat.

Då tänker jag på mitt jobb och konstaterar igen det som jag efter sex år lärt mig, de föräldrar som beskyddar sina barn får de barn som det går sämst för. Det känns värdelöst när man ringer hem till en förälder för att till exempel berätta att man sett deras son (av någon konstig anledning får man oftast ringa om söner) slagit sönder ett skåp, eller hört dem använda mycket olämpliga ord eller liknande. Och de bara -Nej, det har han inte gjort för det säger han. Troligt!

Då gäller det att bita ihop. Men man gråter för att det finns så många pojkföräldrar som inte kan få ordning på killarna. Nästa diskussion är så klart varför det är så, och det vet inte jag.