Efter ett mycket skönt besök i Stockholm som inkluderade Bruce Springsteen, strosa på stan och träffa Markus bror och hans familj så blev det så mycket jobbigare.

Jag må vara grym på att köra in i vårt trixiga garage, men inte ut. Tydligen. Hasses högra bakdörr är inte vad den förr var. Ångesten är stor. Pinsamheten med, Men det jobbigaste är att jag nu kommer att få höra det här i evigheter. Markus kompisar har redan hänvisat till fruntimmer. Det är så så drygt.

Nu ska jag göra de sista skälvande i valstugan.