I tisdags när jag inte kunde sova spärrade jag upp ögonen av förskräckelse och var i en kvart i mycket jobbigt läge eftersom jag plötsligt inte visste var en bunt papper jag skulle fylla i om en elev hade hamnat.

Bestämde mig för att inte fungera mer på det förrän idag då jag var åter på jobbet. Fast det hade jag ju gjort ändå…

Snabba steg in här i morse, och hittade! Glädje.