-Det är en rättighet och en skyldighet, säger min lillasysters väninna om att rösta i valet till EU-parlamentet. En tjej som precis passerat tjugo och som får det att bubbla i min mage av glädje. Hon säger det inte med ironi, eller med en suck utan som en självklarhet. Det känns som en skön kontrast mot de i tidningarna så populära enkäterna där de stoppar folk på stan och tar en bild och skriver några rader om hur de tänker. I valtider är det låga odds på att vi översköljs av just sådana. I riksdagsvalet förutsätts alla rösta och då kan frågan vara om man bestämt sig för parti, nu frågar tidningarna istället om man ska rösta alls. Snacka om att media då är med och sätter en dålig agenda. Signalerna blir att du är helt normal om du är en av de som ger fan i att lägga din röst. Dåligt ansvar från media.
Mitt viktigaste argument för att alltid rösta i allt man har möjlighet till, från kårval till kyrkoval och riksdagsval är att den som inte röstat får heller inte klaga. För klaga, det är de flesta grymt bra på. Men att ta sig den relativt lilla tid det krävs för att få det hum som behövs kring val verkar inte intressant.
Jag utgår från att samtliga med rösträtt ska ta sig till lämplig vallokal innan eller allra senast den 7 juni. I år. För det är nu vi har möjligheten att påverka vilka som ska föra svenskarnas talan i EU-apparaten. Jag har hört så många argument, samtliga undermåliga, för att inte rösta.
Det vanligaste jag möter är att man inte gillar EU. Det har man självklart rätten att göra, men det är inte ett hållbart argument för att avstå. Faktiskt precis tvärtom. Finns det en apparat som man tycker fokuserar på fel saker så är det extra viktigt att man hittar det parti, kanske en särskild person, som man vill skicka dit för att EU:s potential skall tas tillvara.
Ett annat argument är att man inte förstår hela EU-apparaten. Uppriktigt sagt, hur många gör egentligen det? Men det är inte viktigt att veta exakt vad kommissionen är eller hur förslagsgången är. Det viktiga är om man vill se ett rött eller ett blått Europa. Och det tankesättet är detsamma som i valet till riksdagen. Dessutom… hur många kan redogöra för beslutsgången i kommun, riksdag och landsting? Det går utmärkt att rösta i alla fall!
I fotoenkäterna har en del äldre mage att svara att de är för gamla för att bry sig. Det måste vara ett skämt. Har man gått till urnorna i 60 år är det inte tid att sluta nu. Även pensionärer omfattas nämligen av all den lagstiftning som kommer från EU.
Oviljan står i skarp kontrast mot en farbror jag hörde talas om som alltid förespråkade att man ska rösta så fort man har möjlighet, första dagen man kan. Detta ifall man skulle falla död ner innan valet. Sånt beundrar jag, en stark övertygelse om att den egna rösten räknas. Och det gör den. Självklart toppades historien av att just den här mannen föll av pinn efter att han poströstat men innan valdagen. Vi ska inte utgå från att det händer, men den 7 juni kan bli en vacker, underbar sommardag. För att kunna käka glass obehindrat hela dagen, så rösta imorgon!
Publicerad i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten 26 maj 2009