Jag läser boken Vi som hade alla rätt (Thulin & Östergren) och fnissar småroat åt hur de beskriver det vi ibland kallar rörelsen, det vill säga alla ingående organisationer i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Boken handlar egentligen inte alls om det utan är en bok av många som handlar om "vardagen" där folk inte orkar, kan, vill hålla ihop sina familjer.
Låt mig citera:
Låt vara att det den här gången är Bommerviks matsal, den anrika SSU-kursgården, där flera generationer broilerpolitiker fostrats och parat ihop sig och där de mest inbitna till och med gift sig med varandra. Hur fasen kunde man ens komma på tanken att gifta sig på en politisk kursgård?
Det kanske är ett riktigt spritparty där fyllesanningarna viner i luften. Ett Crazy Horse i hemmamiljö.
SSU har aldrig alkohol på sina överläggningar. Det är därför de festar så hårt när de är lediga.
Tja … jag förstår ju att författarna har någon närstående som liksom fört över den anda som råder inom SSU till dem, för att de har kunnat fånga det i boken. De här citaten ger ingen rättvis bild av hur brade har gjort det, men ändå.
SSUs nuvarande förbundsordförande lär ha gift sig på Bommervik. Anna Sjödins förehavanden på Crazy Horse är så kända att de alltså används i romaner och alla förväntas känna till historien. Och det sista … Alla SSUare festar inte hårt. Somliga dricker inte alkohol all´s. Men alltför många gör precis allt de kan för att kunna få supa både under verksamheten och annars. Annars bestämmer de väl själv. Men i verksamheten är det skrattretande när de på samarrangemang plötsligt väljer att förvandlas från SSUare till kanske facklig under kvällen för att kunna supa till. Patetiskt.
Hatar jag SSU? Absolut inte. SSU har fantastiskt potential och är det ungdomsförbund med den bästa ideologin. Samtidigt har tyvärr inkomptetens förstört otroligt mycket. Inkompetensen består i oförmåga att styra upp och planera, intern maktkamp istället för den politiska kamp som borde bedrivas och lite annat.