-En ungdom, en ungdom! viskades det glatt och överraskat när jag vi EU-parlamentsvalet 1999 gick in i Norralas sockenstugan för att avlägga min röst. Det var tomt på andra väljare när jag gick in och jag mötte ingen på vägen ut. Jag gissar att det såg ut ungefär så i resten av Norrland också. I den mentala geografin är Europa det som tar vid söder om Skåne, och vi hör inte dit. Europa är mer liktydigt med när nere på kontinenten.
Illa har det sett ut i valen sedan dess. Knappt 40 procent av alla svenska väljare väljer att säga sitt om vilka som ska representera Sverige i EU-parlamentet.
Det är lite drygt tre månader tills nästa val. Valet till EU-parlamentet. Mellan tummen och pekfingret är jag rädd för att hälften av väljarna inte har reflekterat över det. Sedan folkomröstningen om EU-inträde 1994 som hade ett lika högt valdeltagande som till riksdagen det året, är det tyvärr så att många lägger bort alla tankar på EU.
Då 1994, handlade rösterna om ja eller nej till EU. Idag handlar det om något helt annat. EU-utträde är inte en punkt på agendan och det kan man tycka vad man vill om. EU handlar om andra saker än det som hånfullt lyfts som exempel på EUs administration, böjen på gurkor och storleken på jordgubbar.
Jag är inte den största EU-vän som kan skakas fram. Långt ifrån. Jag är en sådan där bitter skeptiker som när jag under hösten besökte Bryssel inte kunde uppbåda mycket till entusiasm där jag traskade runt vid maktens högkvarter. Men jag förstår att EU påverkar oss massor. Jag har förstått att över 40 procent av de lagar om styr oss stiftas i EU, och inte i Sveriges riksdag. Det ger en tydlig hint om att även om man vill låtsas som EU-medlemskapet påverkar det dig i din vardag.
Jag ser möjligheter för EU att ta stora grepp om miljölagstiftning och att kunna göra något gemensamt kring jobbpolitiken. Jag ser negativa bitar där beslut i EU lett till att vi har farliga ämnen i godis igen och där alkoholen flödar fritt över våra gränser med fler sjuka som följd. Jag har varit EU-medborgare i halva mitt liv. Det börjar bli en naturlig del. Därför är det också naturligt för mig att vilja påverka vilka det är som styr där, vilka som styr min vardag.
Parlamentsvalet kräver inte att folket vet precis hur många som ska åka från Sverige, om man jobbar i utskott eller nämnder och vilket land som just hu har ordförandeskapet. Det är inget val som har med EU-kunskaper att göra. Det handlar om vilken ideologi vi vill ska styra Europa. Idag är EU högerstyrt, med tung majoritet. För mig smärtar det att veta att där nere sitter ett gäng konservativa jävlar som vill inskränka aborträtten. Det smärtar mig att det är en grupp mörka kostymer som styr. Läs män.
Jag vill att EU ska styras av socialdemokratiska värderingar, precis som jag önskar att Sverige ska göra det. En ideologi där rättvisa och alla människors lika värde utgör grunden. Inte främlingsfientliga idéer och marknadskrafter.
Vilka vill du ska representera dig? Vi ses vid valurnorna den 7 juni.
Ledare i Hälsingetidningar den här veckan.