Söndagar är förutom eventuell sovmorgon bara en väntan på måndagen. Den mörka årstiden gör livet till ett helvete när man måste gå upp.
Kvällarna är inte lika fullsmockade den kommande veckan som den här, men nära på. Motivationen att göra sitt yttersta på ett jobb som man är varslad ifrån är heller inte galet hög, men så klart måste jag göra bra ändå. Jag är där för elevernas skull och inte för min. Det blir mycket att ta ställning till framöver och blott tanken på det känns tung. Det är egentligen en chokladdag idag men det finns ingen choklad hemma.