Var rädd om dig, brukar mamma säga. Hum hum säger jag och jobbar på.
Men nu kände jag att ikväll ORKAR jag inte gå på ett kurstillfälle. Jag vill inte för tusende gången få höra om ledarskap. Jag vill vara hemma, vara bara jag.

Här kommer nu kräks från en tjej som brukar säga att lärarjobbet är det bästa i världen: man kan säga saker sju gånger och ungarna har ändå inte hört, fattar de inte att penna behövs varje lektion om man redan gåt i  skolan sju år, hur svårt är det att komma ihåg sin skåpnyckel, varför kan de inte slå i uppslagsverk, tror de inte jag känner igen you tube på datorn när jag ser det, hur svårt är det att läsa några glosor, varför är några så elaka, varför har vi så fula arbetsplatser, varför ringer gubben som vill sälja laminat hela tiden, varför pillar de sönder datorerna.
Varför får man inte styra sin arbetstid själv.

Jag vill jobba i bokhandel. Jag är bra på precis allting som finns i en bokhandel. En jävel helt enkelt. Anställ mig!