En gång bodde jag på en bondgård där det mest exklusiva var att man kunde dricka hur mycket mjölk man ville, fanns alltid mer att hämta. Nästan. Ibland  måste man dock rusa med hinken för att hinna innan tankbilen. För var man utan på landet var man utan. Inga exklusiviteter. Särskilt inte innan man fick körkort. Jag tror att det får konsekvenser nu när jag är hemmavid, för åker vi förbi en affär då bunkrar jag med sånt jag tror mig behöva. Tidningar, läsk..

För nu bor jag i stan och är bortskämd. Köper sushi med hem om jag inte orkar laga mat, kan shoppa lösgodis två minuter bort när jag vill på dygnet och kan duscha utan att fråga om nån eldat. Otroligt lyxigt liv. Dessutom går bussarna en gång i kvarten istället för, om man har tur, var tredje timme.

Det här med sushi. Det kan inte med ord beskrivas.