[00:15]
GÄVLE I går skrev GD om högstadieskolornas jakt på elever. Vissa skolor väljer att annonsera. På Sofiedalskolan i Valbo behövs det inga annonser. – Folk ringer och frågar hur vi arbetar eftersom vi fick så bra betyg av Skolverket, säger Bengt Ericsson som är rektor. Facit: Tematisk undervisning. 
"Skriv om skillnaden mellan män och kvinnor angående chansen att få Nobelpriset."
Det kan vara en arbetsuppgift inom no, so eller svenska för högstadieelever på Sofiedalskolan – här är nämligen alla ämnen sammanblandade med varandra.
Temaundervisning, kallas det. Undervisningsformen går ut på att alla lärare jobbar tillsammans i arbetslag och väljer tillsammans ut olika teman som eleverna får jobba med.
Ett tema kan till exempel vara Nobel, som ovan. Inom de naturvetenskapliga ämnena, no, kan då eleverna välja att beskriva en naturvetenskaplig upptäckt som givit Nobelpris. Inom de samhällsvetenskaplig ämnena kan eleverna diskutera om det geografiska läget, varifrån man kommer, har någon betydelse för chanserna att få ett Nobelpris. Inom svenska så kan eleverna skriva en berättelse i Nobelpristagare Selma Lagerlöfs anda.
Ungefär så fungerar den tematiska undervisningen som tilllämpas på Sofiedalskolan.
– Det viktigaste är att eleverna får en helhetsbild, säger Bengt Ericsson som är rektor.
Sofiedalskolan är en av de skolor som fick betyget "verksamhet med mycket god kvalitet". De andra skolorna inom Gävle kommun som fick samma betyg var Alborga skola, Hemlingbyskolan och Polhemskolan.
En av anledningarna till att Sofiedalskolan fick ett relativt gott betyg – det finns också brister som Skolverket pekar på – är att skolan jobbar mycket med elevinflytande.
"Arbetssätten på Sofiedalskolan framstår som varierande med ett stort mått av elevinflytande. Inspektörerna såg vid lektionsbesök hur elever och lärare gemensamt planerade arbetsområden, hur elever självständigt sökte och valde inriktning på sitt arbete…" skriver bland annat Skolverket i sin rapport.
Men vad är då hemligheten?
Enligt Bengt Ericsson handlar det om att lärararbetslagen måste vara sammansvetsade, nästan fysiskt.
– Det började på allvar när vi byggde om skolan för fem år sedan. Nu finns det ett arbetslag på varje våningsplan, det är nästan en förutsättning för att det ska fungera.
Han var själv med och lanserade metoden för cirka tio år sedan.
Eleverna då, vad tycker de? De som GD träffar är enbart positiva.
– Man får jobba med samma sak hela tiden, man kommer in bättre i ämnet, säger Gustaf Ytterbom, klass 8 D.
– Det känns mycket bättre om man får bestämma själv, då behöver man inte jämföras med andra, säger Linnea Strand, 8 D.
För att beskriva någon nackdel med att jobba med teman får Elin Lundgren som är no-lärare på Sofiedalskolan rycka in.
– Det skulle vara att eleverna inte får någon exakt avgränsning av vad varje ämne innehåller, säger hon.