Det är det gamla vanliga. När jag är här och inte har så särskilt mycket att göra så bara funderar jag en massa. Vilket kan vara rätt roligt. Har småpysslat lite med att läsa ut boken Lycksökare, en riktig feting jag hållit på med ett tag samt skrivit ett brev till en kär vän.

Häromdagen skrev Linda Skugge på baksidan av Expressen att Nalin Pekgul ju tyckte så bra i föräldraförsäkringsfrågan, borde hon inte gå med i Folkpartiet istället för att vara i gubbparitet. Ungefär så.
När ska folk förstå att poltik inte handlar (inte ska handla om i alla fall) om en sakfråga. Att engagera sig i ett pari gör man inte ller låter bli för en särskilt person eller för en liten fråga. Jobbar man i ett parti handlar det om grundtanken, ideologin som det ju heter. Sedan finns det saker man inte köper och då jobbar man på dom, blir arg och ledsen när det inte funkar. Men det är ingen sandlådelek då man bara byter när det inte passar.

Här är en ytterligare sådan. Från Hälsingekurirens insändarsida igår.

S inte kapabla hantera vården

Elin Lundgren, SSU, hävdar i sin insändare 2/11 att alternativet till dagens skattepolitik kommer resultera i att var och en måste betala sin vård själv, man kommer att kunna köpa sig förbi köer och att bara de rika har råd med bra och snabb vård. Jag citerar: "För mig är det viktigt att en tjock plånbok inte ska vara det som öppnar vägen till vård eller skola, vilket är alternativet till dagens skattesystem".