Om man använder kvällen till att promenera länge och efter solen har försvunnit, iklädd T-shirt då kan man få kalla armar. Men det gör inget om man till exempel hade glömt bort hur bra det kan vara att lyssna på Depeche Mode när man går.

Försökte sitta ute och läsa på förmiddagen, men vad det blåste. Rätt genom min tjocka tröja. Det funkade först när man satt på trappan till lekstugan. Lite lä.

Alla tre systrar är hemma och alla har sina fönster öppna. Som storasyster har jag givetvis det stora fönstret i mitten. Förståndigt minst öppnat så inte så mycket mygg kommer in.

Idag skulle Mats hälsa på här. Och hitta på nåt i Norrala … genast får man fundera som en vilde. Tja… vi har ju Wasa-stenen, kulturbageriet, smedjan, kvarnen … allehanda finfina utflyktsmål. I hård konkurrens valde jag runstenen och Staffanstupa. Hur lätt är det liksom? Så jag kände mig lite tvingad att komplettera också med det häftiga Oscarsborg. Och såklart Sveriges vackraste rådhustorg. Haha! Jag tror jag skulle vara en fantastisk ambassadör för Söderhamn. 

Jag läste i Kuriren någon gång att olika viktiga personer kan få bli sådana och det är liksom någon särskild utmärkelse, jag väntar ivrigt!  Jag kan ju för allt i världen prata som ingen annan och har egentligen inget ont att säga om Söderhamn.

Om Pär Nuder skulle bli nästa partiledare för S, och så… då blir det inget bra! Nu tror jag inte han blir det, men man vet aldrig när gubbväldet säger sitt!