Det kunde ha blivit mer läsning över jul och nyår. Det här är de tre senast avslutade, hann dock med några till innan. Bland annat en deckare av Hjorth/Rosenfeldt som var överraskande bra, särskilt vad gällde att fånga karaktärer och bygga spänning från första sidan.

Isländske Arnaldur Indriðason läser jag för att hans böcker utspelar sig på Island. Ni som vet, vet att jag älskar Island. Men han skriver också bra deckare med många trådar utan att det blir rörigt. Till exempel läste jag i höstas ”Den kalla elden” som var mycket mer än en deckare då den vävde samman öden med historik osv. I just den här, ”Svart himmel”, anas kritik mot den tidigare ekonomiska boomen på Island (uppgång gick före fall, minst sagt) och olika fall vävs samman.

Porslinsfasaderna kikade jag bara slarvigt på framsidan innan jag satte igång läsningen. undrade därför länge hur titeln ”Porslinsfabriken” skulle kopplas ihop med innehållet … När jag klarnade var det ju en briljant titel. Ett familjedrama i gamla och nya Sverige och övergången däremellan. Fick mig att fundera över var det sitter människor kvar i bostäder från deras barndom som vi egentligen inte tycker är särskilt beboeliga. Somliga barn duger bättre åt föräldrarna än andra, oavsett vad de gör.

I natt sträckläste jag ”Expeditionen” av Bea Uusma. Förstått att jag inte är ensam om det. Uusama sommarpratade och det gjorde att mycket av det som står i boken hade passerat hjärnan en gång. Kan inte annat än beundra hennes besatthet kring expeditionen. Hennes resultat är också fint. Minns hur hon i sommarpratet berättade om alla män som skulle läxa upp henne och berätta ”hur det var” … Det känns nog igen av kvinnor som ger sig in i vilket område som helst. Att de sedan har bevisligen fel bryr de sig inte det minsta om.